Hoppa till innehåll
hero1

Kunskapens halveringstid

Vad händer om du INTE investerar tid i att lära dig mer? Det korta svaret är att din kunskap till slut varken behövs eller efterfrågas. Det långa svaret? Det kommer här.

Forstoringsglas_01.png

VAD ÄR PROBLEMET?

I en studie från arbetsförmedlingen från 2019 framkommer att:

  • Nära 40 procent av svenska arbetstagare inte kompetensförsörjt sig alls den senaste månaden.
  • Den genomsnittliga arbetstagaren enbart lägger mellan 1 och 2 timmar på kompetensutveckling i månaden.

Det här står i stark kontrast till en annan studie från World Economic Forum som föreslår att den genomsnittliga arbetstagaren i världen behöver fem timmar av strukturerad kompetensutveckling i veckan för att nå framtidens kompetenskrav.

Det är 260 timmar om året (nästan 11 dygn!).

Det är med andra ord ett stort gap mellan den kunskap vi behöver och den kunskap vi lär oss. Det är dags att ta action.

UPSKILL RESKILL ACADEMY

Kurser för kompetensutveckling och karriärsomställning

Procent.png

KUNSKAPS VÄRDE HALVERAS

Som om det inte vore nog!

Enligt författaren och kompetensutvecklingsexperten Pär Lager har kunskapens värde en halveringstid på fem år i genomsnitt.

I vissa branscher går det snabbare. Andra har något längre ledtider. Men om vi tänker och förhåller oss till 5 år har vi anledning att agera.

Och det är det viktigaste.

Halveringstid för kunskap betyder att kunskap med tid blir inaktuell. Det går att ifrågasätta detta, viss kunskap har vi kanske (förmodligen?) alltid användning för.

Men det är samtidigt enkelt att förstå att yrkesroller och kunskapsbehov förändras över tid.

En bilmekaniker var en bilmekaniker även för 20 år sedan. Men det krävs annorlunda kunskap för att reparera en bil från tidigt 2000-tal mot dagens nya elbilar.

Yrkesroller kan ha samma uppdrag som tidigare. Men hur det uppdraget ska lösas förändas.

Sen har vi yrkesroller som försvinner för att de inte är efterfrågade längre.

Automatiserade, digitaliserade eller robotiserade processer tenderar att ha den effekten.

LÅT OSS GÖRA ETT HALVERINGSEXPERIMENT

Av pedagogiska skäl gör vi en förenkling och utgår i det här exemplet från att all din kunskaps värde halveras var femte år.

Vi följer även World Economic Forums rekommendation om att spendera 5 timmar/veckan för att hålla dig uppdaterad och relevant i din yrkesroll.

Så vad händer då om du spenderar:

  • 5 timmar i veckan (World Economic Forums rekommendation)
  • 3 timmar i veckan
  • 20 min i veckan (ca 18 timmar om året vilket motsvarar den genomsnittliga svenska arbetstagaren)
  • Ingen tid på kompetensutveckling

Så här ser det ut för 4 olika personer som examineras i sin yrkesroll 2022.

Med antagandet att alla har precis den kompetens som behövs vid examinationsdagen och att de behöver 5 timmars lärande i veckan för att behålla den "100-procentiga positionen"

Diagram kompetensutveckling.jpg

Vi kan även vända på perspektivet och glömma halveringstiden för en stund. Och enkelt konstatera att en person som lagt 5 timmar i veckan på lärande i 10 år kommer upp i 2600 timmar.

Medan den genomsnittliga svenska arbetstagaren som lägger 18 timmar om året (ca 20 minuter i veckan) samlar på sig 180 timmar på 10 år...

Prioritera tid för din kompetens

Sifforna som visar hur de som lär sig mycket skiljer sig mot de som lär sig lite...

User icon.png

VAD ÄR LÖSNINGEN?

Lär dig nytt. Och sluta aldrig lära dig nytt.

Det är såklart enkelt att skriva det i två meningar. Vi tror och hoppas att det är enkelt att acceptera det också.

Men sen kommer vi till själva jobbet! Att faktiskt lägga all denna tid på lärande. Att vilja utmana sin kunskap och lyckas att göra det över tid.

För att inte lämna dig med:

”Det är superviktigt men svårt att lära dig allt du behöver”.

Låt oss introducera dig för ett spännande förhållningssätt.

"Jag har inte lärt mig det ÄN"

Ett värdefullt perspektiv på lärande är uppdelningen mellan Growth mindset och Fixed mindset.

Carol Dweck är professor i psykologi vid Stanford University och kanske mest känd för sitt verk ”Mindset: The New Psychology of Success”.

I hennes boken kan du på djupet lära dig skillnaden mellan dessa “mindset”.

Men om vi tar oss friheten att sammanfatta det kort. Då betyder ett fixerat sätt att förhålla sig att du kan vad du kan och det är inte mycket du kan göra åt det. Du ger dig så fort det blir utmanande och undviker nästan till varje pris risken att misslyckas.

Ingen vidare kombination ifall lärandet ska få dig att växa och utvecklas…

Om du däremot har ett Growth mindset. Då inser du att talang och kunskap kan växa med ihärdighet, ansträngning, struktur och pedagogiska tekniker.

Det betyder inte att alla kan bli lika bra, eller bäst, eller ens har samma förutsättningar.

Men det betyder att alla kan bli bättre.

Kurser för kompetensutveckling

Om tid är ett stort hinder kanske kurser som är färre dagar eller på deltid passa dig?