World-class Engineering Expertise mitt i Göteborg

För många inträffar förr eller senare en vändpunkt i livet, då man känner att det är dags att göra något nytt, något annat.

Så var det för Camilla Palmertz efter framgången med Volvo YCC (Your Concept Car) – även kallad ”tjejbilen” – den första bilen i världshistorien som gjordes av ett designteam med bara kvinnor. 4 personer från projektet startade eget, och Camilla var en av dem.

- Hej Camilla! Vad roligt att få en intervju med dig! Det var ett tag sen vi sågs, och du har ju just börjat på nytt jobb – berätta!

- Hej Monica! Ja, jag är tillbaka i bilbranschen, i ett verkligt spännande företag! CEVT, China Euro Vehicle Technology, som är ett utvecklingsbolag till Geely Auto. Bolaget ägs av Geely Holding som i sin tur också äger Volvo Personvagnar. CEVT är just nu mest känt för att utveckla den nya plattformen som det nya bilmärket Lynk & CO bygger sin första bil på. Den plattformen kommer delas även med Volvo.

- OK, vad gör ni, och vilken är din roll?

- Vårt teams uppdrag är att i tät dialog med Geely få till en strategi och en plan för vilka bilar vi ska tillverka framöver. Det är en otroligt dynamisk, multikulturell miljö med äkta nybyggaranda, skulle jag vilja säga. Vi försöker verkligen dra nytta av varann och föra en nära dialog.

VÄRLDSNYHET I MORGONSOFFAN

- Mer om denna spännande arbetsplats om en liten stund, men först en tillbakablick på dig och din karriär. Du gick på Chalmers?

- Ja, det gjorde jag. Egentligen ville jag läsa medicin, men det krävdes toppbetyg, och mina räckte tyvärr inte till. Men jag fixade en praktikplats på Chalmers på Maskin och Kraftelektronik och så blev det att jag började läsa Maskinteknik med inriktning industriell organisation och ekonomi.

- Vad driver dig?

- Jag har alltid varit nyfiken på kundperspektivet, vilket var en anledning till att jag tyckte att medicin var intressant – jag vill göra skillnad, jag vill något för någon.

- Sedan började du på Volvo, och några från YCC teamet var ju på IHM och berättade om era framgångar med YCC-bilen. Jag minns att det var efter en omvälvande tid - ni reste land och rike runt för att berätta om projektet på mässor och från morgonsoffan i många amerikanska TV-kanaler. Sedan startade fyra av er Ampersand, berätta!

- Det stämmer, vi startade 2008. Efter att ha gjort konceptbilen där vi lärde oss på mycket, såg vi att vi borde kunna få till en ny mer kundanpassad process för affärsutveckling och att den borde kunna gå att applicera i andra branscher. Metoden vi utvecklade kallade vi LASS – en metod som utgår helt och hållet från kundperspektivet och som synliggör kundens verkliga behov. Genom att ta hänsyn även till deras behov redan i design- och utvecklingsstadiet, får man en större marknad. Ofta hittar man då även nya lösningar på vägen som blir bra för både existerande kundgrupper som de nya man upptäcker. Det handlar ofta om att inkludera och inte exkludera. Som exempel är kvinnan en eftersatt kund i många industriella branscher och genom att ta in hennes perspektiv skapar det nya möjligheter i hur en produkt kan utvecklas, kommuniceras och säljas, bra genom att inkludera hennes perspektiv.

FRÅN INGENJÖR TILL ENTREPRENÖR

- Våren 2015 gick du IHM Business Management*, varför?

- Att läsa på IHM var en del i mitt småföretagande. Jag ville lära mig hur jag kan driva den egna affären. Men det var också så, att jag kände mig lite obekväm när vi satt med samarbetspartners i diskussioner som handlade om marknader och marknadsföring. Det kändes som att de räknade bort mig – du är ju ingenjör, du kan ju inte marknadsföring var deras bild.

*IHM Business Management är en bred affärsutbildning som ger helhetssyn på vad som skapar lönsamhet, och därför är det också ett program som attraherar människor i olika roller, av olika skäl.

- Vad fick du ut av utbildningen?

- Revansch :-)! Nu har jag byggt på min kunskap, så det så! Nej allvarligt, jag har fördjupat min kunskaper i marknadsföring, vilket jag har stor nytta av i mitt nya jobb där jag har tät kontakt med marknadssidan. Jag sitter på produktplanering, där vi strategiskt studerar olika business case. Jag har också fräschat upp en hel del verktyg och fått en repetition av ekonomin och en helhetssyn på hur företag drivs ekonomiskt. Det är kul att utbilda sig när man redan har mycket erfarenhet - man blir bättre, fördjupar sig och hänger med. Och jag hade väldigt roligt, inte minst i mötet med de övriga deltagarna.

STOR ACCEPTANS FÖR OLIKHETER

- Tillbaka till din nya roll på CEVT. Du sa nybyggaranda – kan du beskriva kulturen lite mer ingående?

- Vi har vuxit snabbt, från 8 till nu nära 2.000 personer på 3 år. Det är väldigt många nationaliteter, unga, gamla, tom pensionärer, och det är inget krav att kunna prata svenska, bara engelska och gärna kinesiska.

Många av medarbetarna är från Kina, och det är spännande att möta kulturen i ett kinesiskt bolag. Här råder en starkt hierarkisk ordning, det är ledaren som bestämmer, och man går inte förbi sin chef. I Sverige är vi mer vana vid att bara kunna titta in och ha en dialog. Många är otroligt ambitiösa och har snabbt skaffat sig stor erfarenhet, och de är snabba och hårda i ekonomiska förhandlingar.

- Hur märker du av de kulturella skillnaderna i vardagen?

- Många av oss tycker att alla kineser ser likadana ut, vi har svårt att skilja dem från varann, och de tycker precis samma om oss svenskar. Men man lär sig ju att t ex urskilja när någon är lite besvärad - är man bara lite lyhörd så funkar det. Men i och med att vi alla är så medvetna om de kulturella skillnaderna, så jag upplever att alla har större acceptans för våra olikheter. Ibland pratar vi i kors, ibland kan det komma ut helt andra saker än vad man tänkt. Det finns en ödmjukhet för att man ibland måste förklara en extra gång.

En sak som är jätteviktig är att lära känna varann, att äta middagar ihop. Medarbetarna skålar med chefen, som måste skåla med alla. Är du under i rang, skall du inte höja ditt glas över din överordnades. Vi rumlar ihop lite grann, sedan kan vi göra upp affären.

En annan sak är att man håller sig till gruppen, man sticker inte ut själv. Och för att förstå än bättre har jag faktiskt börjat läsa mandarin, det är inte lätt, men det är så kul när jag numera lyckas uppsnappa några ord, siffror och tom meningar samt att jag kan säga några meningar själv. Fast mina kollegor såg inte det minst imponerade ut när jag kom och på kinesiska sa ”jag är svensk”. Det tittade bara på mig helt oförstående så jag frågade om jag hade uttryckt det fel, men de såg förvånat på mig och sa ”ja men vi vet ju att du är svensk” …

- Är det en patriarkalisk miljö?

- Nej, det skulle jag inte säga. Tvärtom är fördelen i många utländska bolag att du blir respekterad för din position, oavsett om du är kvinna eller man.

- I dag är det Lucia och nu ska du bjuda dina kinesiska kollegor på lussekatter. Har du bjudit dem på något annat från den typiskt svenska kulturen?

- Jag är ju chalmerist, så jag har hållit en kurs i Snapsvisor 1.0.

- Tack så mycket för din tid, Camilla! Det ska bli spännande att följa din och ditt nya företags utveckling framöver. Lycka till i din nya roll!

Några reflektioner såhär efter intervjun: Mångkulturellt, vad spännande! Men jag tänker också att allt fler jobbar i tvärfunktionella team, även om det inte är lika mångkulturellt som på CEVT, och genom Business Management får alla faktiskt en gemensam plattform, de delar ett synsätt och får ett gemensamt språk.

Många sitter också i ledande befattningar och behöver ha en djupare förståelse och en helhetssyn på affären för att kunna göra rätt affärsval för framtiden. Andra är specialister, vars primära kunskapsområde inte är marknad/sälj eller ekonomi. Men i företag och projekt står affären och lönsamheten alltmer i fokus, och kunskap ger trygghet och respekt.

Det är enormt inspirerande att kunna utbyta erfarenheter med människor från andra branscher, med samma utmaningar. Att dela kunskap och erfarenheter och få kloka inspel på frågor man brottats med länge är ju aldrig fel. Det är lätt att bli hemmablind och leva i tron att just vårt företag är så speciellt och att våra utmaningar är unika, när det i själva verket inte alls är så.