Uppmuntrar ni varandras tankar och idéer på jobbet? Uppmuntrar ni dem trots att de är dåliga? Det kan finnas anledning att göra det.
För ett tag sedan hade jag förmånen att presentera Henrik Schyffert när han skulle förläsa om kreativitet på en mötesmässa. Schyffert är som bekant medlem av Killinggänget, humorkollektivet som skapat bakom bland annat NileCity, Percy Tårar och Fyra Nyanser av Brunt. Vem kan vara bättre att ta lärdom om kreativitet av än en person som står bakom så mycket nyskapande humor!
Schyffert berättade om en regel som de har i sitt team: När någon lägger fram en idé får de andra inte skjuta ner den. De får inte ens säga nej. De idéer som för tillfället inte passar in i projektet sätts ändå upp på väggen.
Varför? När vi sågar en idé riskerar vi inte bara att sänka den person som kommit med förslaget. Vi riskerar också att kasta bort en idé som kanske skulle passa utmärkt i ett annat sammanhang eller bara lite senare. Men då den redan skjutits ner, finns ett mentalt hinder för att plocka upp den igen. Dessutom är det inte bara den föreslagna idén som sågas, det är också alla närliggande potentiella idéer.
Killinggängets metod fick mig att tänka på Disneystrategin. På den stora drömfabriken delar man upp den kreativa processen från projektledning och granskning. Man har tre olika rum, mentala som fysiska, för olika steg i en process.
I det första rummet - drömrummet - får kreatören, drömmaren, visionären fritt spelrum. Här är ingen dröm för stor eller orealistisk. I nästa fas tas de stora idéerna in i genomföranderummet. Nu tar projektledaren vid och tittar på vad som praktiskt är möjligt genomförbart och skapar därefter. I det sista rummet – observationsrummet - sitter kritikern och granskar arbetet och hittar förslag till förbättringar. Kritikern får gärna vara en person som inte kommer från projektet som därmed från distans kan betrakta process och produkt nyktert.
Under ett projekt kan det vara nödvändigt att flytta sig mellan de olika rummen ett par gånger fram och tillbaka, men man ska aldrig vara i två rum samtidigt. För den kreativa processen är det av vikt att kritiker och realister håller sig ur spår ett tag. Att kritisera idéer, hur orealistiska och världsfrånvända de än må verka vara, kan verka hämmande och stoppa den där fantastiska och fullt genomförbara tanken, som kan ligga på värpning…
Killinggängets tre största succéer var just sådana idéer som nejsägare lätt skulle kunna ha skjutit i sank. Den som stod för idéerna hade inte kunnat förklara dem bra nog i en första instans och möttes av en tyst reaktion. En kritiker hade sagt nej med en gång. Nu fick idén sitta kvar, och efter ett par år hade både den och gruppen gruppen mognat. Resultatet? Succé, fler år efter idén först skapats.
Vad säger ni om det här förslaget: Skapa en vägg, Väggen för Värdelösa Idéer, där ni kan sätta upp alla infall ni fått, som inte hittat hem ännu.
Snälla, skjut inte ner den idén! Bejaka den, eller spara till senare…
Stay gr8!
Micke Darmell
Mötesevangelist och grundare av företaget gr8 meetings som hjälper organisationer att förbättra sin interna möteskultur.