Sprängkraften i Fake News gör psykopater till nya härskare

Lika oklar börjar gränsen bli mellan seriösa och oseriösa aktörer på området - inte minst när det gäller nyhetsrapportering. I en enkel handvändning kan fakta manipuleras och spridas över hela jordklotet. Det kunde inte vara bättre förspänt för psykopater att sprida falska nyheter.

Typiska psykopater avskyr rampljuset till skillnad från sina kusiner narcissisterna, som är besatta av att synas och höras. Psykopater arbetar hellre bakom kulisserna för att skaffa sig makt och erbjuder gärna sina tjänster till en narcissistisk frontfigur. De spelar slugt på dennes fåfänga behov av att ständigt skönmåla sin egen person och smutskasta kritiker och rivaler. Sprängkraften i falska nyheter gör psykopater till etermediernas nya härskare.

Psykopaters paranoida hållning skapar emellertid ett synfält som blir svart och onyanserat; de ser fiender och konspirationer från alla håll som måste kontrolleras och övervakas. Deras värld består därför bara av två ytterlighetspoler: antingen är man med dem eller mot dem. I det perspektivet blir det som är sant och rätt av underordnad betydelse. Det är ändamålen som helgar medlen.

Nyhetsspridning blir en fråga om kvantitet – inte kvalitet. Det är antalet träffar, visningar och delningar på kortast möjliga tid som gäller. För att lyckas med det manipuleras det mest iögonfallande på våra skärmar som lockmedel: rubriker och bilder. Innehållets bristande sanningshalt kryddas sedan med t ex forskning av tveksam natur och uttalanden från påhittade ”experter” för att framstå som trovärdigt.

Psykopater är ytterst skickliga på att spela på de svagheter vi vanliga människor har: att låta känslorna dominera över det sunda förnuftet. Den optiska överföringen av vad vi ser genom våra ögon upphör nämligen redan vid näthinnan. Därefter påverkas synintrycken av vår känslomässiga inställning. Nyheter kan således skimra i alltifrån rosenrött till kolsvart och väcka glädje likväl som missnöje och allt däremellan.

Självbilden - den känslomässiga inställningen, speglar i sin tur den bild betraktaren har av sig själv. Självbilden är beroende av i vilken omfattning individen litar på sig själv, dvs hur trygg och stabil vederbörande är. Trygga personer kan behålla balans och klarsyn och låta sakfrågan stå i fokus också när det stormar. Det kan vi inte om vår självbild är svag; vi törstar okritiskt efter bekräftelse. Det gör att osäkra och otrygga personer blir ett lättfångat byte för falska nyheter.

Självbilden kan därtill vara laddad av alltifrån undertryckt vrede till naiv optimism. Då rycks vi med av budskap som väcker dessa krafter inom oss, eftersom vi upp¬lever det som att budbäraren talar direkt till oss. Vi vill även gärna värna om och förstärka den bild vi redan känner till och ställer hjälpsamt upp för att sprida ett sådant budskap vidare. Denna blinda fläck är psykopater experter på att utnyttja för att ge sin egen världsbild näring och växtkraft.

Vi dömer andra utifrån oss själva. Det får till följd att om vår egen självbild är grumlig, ser andra, som hamnar i vårt blickfång, också ut på det sättet. Det är det samma som att sitta med oputsade glasögon på näsan och skylla den dåliga utsikten på andra. Lika illa blir det vi inte heller förmår se vår del i sammanhanget och tar ansvar för våra reaktioner och vårt beteende. Det gör aldrig psykopater.

Psykopater arbetar alltid med dold agenda och går enbart sina egna ärenden. Nästa gång någon ropar ”Vargen kommer, vargen kommer” kan det således vara klokt att besinna sig - och istället för att dras med i mediedrevet - vända sig om och se vem som kommer smygande bakom.

/Christina Davisson

Christina Davisson är språkvetare och har undervisat i bl a retorik på Stockholms universitet. 15 års analys av presentationsmaterial har lett till specialintresset hur retorik kan användas för att manipulera budskap i syfte att ljuga och dölja fakta.