Snille och smak behöver sunt förnuft
Under ett inslag i SVT:s Aktuellt konstaterade han frankt att om de inte vet vad ordet jäv betyder så kan de inte stå för ”snille och smak”. De borde istället avskedas allihop och sättas i skolbänken. Jag håller med.
Det klassiska misstagetSvenska Akademien instiftades av kung Gustav III år 1786. Enligt stadgarna är dess syfte att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". Om man leker med tanken på att Svenska Akademien och ”de aderton” motsvarar en ledningsgrupp i vårt nutida näringsliv, tycks det som om de gjort det mest klassiska misstaget av alla: De har inte klargjort svaren på de mest elementära frågorna i sammanhanget: Varför finns vi? Vad är viktigast för oss att arbeta med?
Låg intern kommunikationsnivå och outvecklade relationerEnligt Roy Bartilson och Per Malmberg, författare till boken 150 ledningsgrupper senare – vår bild av en dold potential, saknar så många som 90 procent av ledningsgrupperna de har undersökt, en samsyn på varför de finns som grupp. Ofta präglas ledningsgrupperna istället av låg intern kommunikationsnivå och outvecklade relationer, vilket hindrar dem från att ta rätt strategiska beslut.
Stora egon bildar egna inre kretsarBrist på samsyn banar väg för att den eller de med störst egon bildar egna inre kretsar i gruppen. De utvecklar en egen syn på hur saker och ting ska skötas. Då börjar märkliga saker hända i grupper och den miljö de verkar i. ”De oinvigda” får allt mindre insyn och inflytande kring vad som sker i ”Den inre kretsen”. Det märks genom att öppenheten och transparensen minskar. Istället byggs osynliga murar mellan grupperna som alltmer raserar tilliten mellan dem.
Psykologiskt skyttegravskrigDetta kan leda till ännu mer splittring hos ”De oinvigda” som upplever allt mer frustration över sin situation och allt mindre gemenskap i gruppen som helhet. Det är inte heller ovanligt att ”De oinvigda” kan gadda ihop sig gentemot ”Den inre kretsen” så att två huvudläger bildas. Då är det bara en tidsfråga innan kraftmätningar kring lägren uppstår. Det sker i regel med psykologiskt skyttegravskrig där verbala salvor kan bullra både inom och utom husets väggar.
Psykologiskt skydd gentemot personligt ansvarSamtidigt bidrar gruppgemenskapen i ”Den inre kretsen” till att bygga upp ett psykologiskt skydd som alla inblandade kan gömma sig bakom ifall någon kräver dem på svar eller ansvar. Skyddet kallas på psykologspråk för moralisk hedge. Tack vare detta skydd kan alla i kretsen känna sig säkra på att de har rätt också när de har fel, kring exempelvis innebörden av ordet jäv. I den miljön frodas även tystnadskulturen. På så vis kan man lägga locket på för smaklösa beteenden som sexövergrepp utan att någon protesterar.
Kritiker och meningsmotståndare ses som hinderI takt med att en grupp börjar tumma på verksamhetens mål och principer, ses kritiker och meningsmotståndare som personliga hinder som ska röjas ur vägen och ersättas med mer ”samarbetsvilliga” personer. Då börjar jakten på syndabockar där huvuden förr eller senare kommer att rulla alltmedan ledningsgruppen som helhet hukar under trycket av sänkt takhöjd, krympt manövreringsutrymme och ett allt snävare perspektiv på den uppgift de en gång i tiden fått förtroendet att utföra.
Lägg ner och starta omTill slut kan polariseringen mellan lägren bli så stor att klyftorna inte längre går att överbrygga. Ledord som ”snille och smak” förvandlas i det läget till osmaklig dumhet, och ”språkets renhet, styrka och höghet” förvandlas till simpel smörja som kastas runt bland ledamöterna. I det läget kan det vara klokt att följa förnuftiga organisationskonsulters rekommendationer: att lägga ner och starta om för att få in nytt, friskt blod i verksamheten.
Christina Davisson är språkvetare och har undervisat i bl a retorik på Stockholms universitet. 15 års analys av presentationsmaterial har lett till specialintresset hur retorik kan användas för att manipulera budskap i syfte att ljuga och dölja fakta. Texten i blogginlägget är författarens personliga åsikter.