Möteskultur ur ett genusperspektiv!
9 av 10 ledare som tar in mig som rådgivare är kvinnor. Det är fakta. Min tolkning av det är att kvinnliga ledare är ju, skamligt nog 2011, i kraftig minoritet ser det ineffektiva lättare i organisationer än männen (eller de som är i majoritet). Det är vi män som byggt upp strukturerna i organisationerna så vi har svårt att se ineffektiviteten. De senaste rapporterna är ju dessutom att det senaste året har kvinnorepresentationen blivit ännu mindre i svenska styrelser.
Jag arbetade inom vården på 80-talet. Då var jag i minoritet, det var samma sak där. Jag minns att alla stod och vek handdukar och lakan innan vi lade in det i skåpen (de kom vikta men vi vek dem en gång till). Jag frågade varför gör alla så samtidigt som vi säger att vi inte hinner gå ut med pensionärerna. Ingen hade ett svar på det och vips hade vi sparat flera timmar per arbetslag bara genom att direkt lägga in dem i skåpet. Jag som minoritet såg det eftersom jag inte hade varit med och satt strukturen.
Jag hade ett intressant samtal med Klas Hallberg, föreläsare och författare, om detta en gång. Han berättade att han och hans fru delade på barnledighet 50% var varje vecka. Han berättade att frun hann mer betydligt mer än vad han gjorde under samma tid. Någon som känner igen sig? Vi kom fram till att det var lika på arbetsplatser också. Då säger Klas; – Om vi skulle ha fler kvinnliga ledare än manliga, skulle vi då hinna med mer saker på kortare tid? Jag är helt övertygad om detta.
Det finns inte en enda forskning som stöder att män skulle vara effektivare eller att med fler män i styrelsen så blir företaget lönsammare. Däremot massor av forskning och studier som bevisar motsatsen. En stor McKinsey undersökning visade att organisationer med minst 3 kvinnor i styrelsen var mer lönsamma än andra. Googla på "McKinsey Female Leadership" och du kommer att hitta mycket intressanta resultat!
Jag törs påstå att alla stora organisationer har arbetat med ”jämställdhets projekt” och de flesta har misslyckats. Med en framgångsrik möteskultur skulle chansen att lyckas vara mycket större.
Jag tror alla kvinnor känt av överordning och underordning under ett möte. Det är precis som i skolan. Killarna pratar 70% av tiden och tjejerna får max 30% av utrymmet. Samma sak händer när vi kommer in i arbetslivet. Ett möte med ex 10 personer, 5 män och 5 kvinnor, där männen och kvinnorna pratar exakt lika mycket så upplever både männen och kvinnorna(!) att kvinnorna har ”pladdrat” hela mötet……Förstår inte en mötesledare dessa underliggande strukturer kan det vara svårt att få alla delaktiga ex.
Om en organisation skulle sätta fokus på jämställdhet så skall detta implementeras på alla, ja ALLA, möten. När mötet är slut skall det stämmas av om det som gjorts och beslutats haft ett genusperspektiv. Efter ett halvår så har detta blivit en kultur och då kommer saker att hända! Detta gör det också betydligt mindre ”farligt” för männen i organisationen.
All denna rädsla, var kommer den ifrån? Kommentera gärna!
Kvotering? Jag kan inte förstå rädslan kring denna fråga. Vi har ju kvoterat män i 100-tals år. Eller? Män har ju kvoterat in män i alla år, inte har de väl valt pga av kompetens? Låt oss säga att det är 200 sökande till en chefs tjänst 50 kvinnor och 150 män. Kvar står en man och en kvinna. Tror verkligen någon då att kvinnan är så mycket sämre och inte får platsen om hon kvoteras för att hon är kompetent??? Idag tillsätts män för att det är de manliga normerna som hyllar ex ett manligt nätverk bättre än en kvinnligt. Många mer kompetenta kvinnor blir ju ”bort” kvoterade pga detta.
Eller skall vi fortsätta 100 år till innan vi har jämställdhet? Våga kvotera!
Så till alla föräldrar! Uppmuntra era döttrar att prata i skolan, prata mer och prata ännu mer då kommer era döttrar att våga ta plats. Uppfostra dem inte att vara duktiga och tysta.
Mina barn som idag är vuxna kvinnor uppmuntrades till att prata, flera gånger fick jag komma på samtal med lärare för att ”de pratade sönder” lektionerna. (de pratade lika mycket som killarna). Jag lyssnade inte utan uppmuntrade dom ännu mer att inte vara tyst, precis som vi killar är uppfostrade från början. Läs den utomordentliga boken ”Det finns en plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra av Liza Marklund och Lotta Snickare. En bok av massor av fakta och forskning. Jag tror att alla vi som ser vilken skillnad det blir när vi skapar jämställda arbetsplatser (och förhållanden för den delen) behöver fakta som stöd i vår retorik. Finns att köpa här för 39:- http://www.adlibris.com/se/product. aspx? isbn=9185625620
Så kvinnor- PRATA MER! (för troligtvis blir det ändå bara max 50% av det totala luftutrymmet, de kommande 100 åren...)
Stay gr8
Micke, mötesevangelist