Min värsta fiende.

Ni vet, sådana där kloka människor säger att man ska vara snäll mot sig själv, ta hand om sig själv först och sen andra (just den meningen får mig alltid att tänka på säkerhetsföreskrifterna i plan ”Ta först på dig din egen mask, därefter, hjälp barnen”) att man skall vara sin bästa vän osv. Blaaaa blaa blaa. Ja ni förstår.

Nu är det ju såhär att jag, aldrig lyssnar på dessa smarta, kloka människor. Jag kör på. Hej vad det går lixom. Hej vad det går och BAAM! Där tog det stopp. Men ger jag mig? Nä. Ni vet radiobilarna på Liseberg? Oj, där tog det stopp, " Och så svänger vi på ratten och trycker på gasen!" och man är påväg igen. Till nästa stopp. Man ”juckar” på. Lite framåt, lite bakåt, en hel del på stället.

Just nu är en av mina hundar, Gösta, inne i juckarfasen. Dock av en helt annan anledning, jag tycker mig ändå se vissa likheter mellan mig och Gösta. Astrid, som Gösta största delen av tiden juckar på, är ganska ointresserad. Hon tar det hela med ro, och vill hellre ta det lugnt och mysa i soffan. Detta stressar Gösta till att jucka ännu mer, ännu snabbare och gör honom smått hysteriskt tills han somnar, ensam och utmattad i sin korg. Astrid sover lugnt o gott hela tiden i soffan.

Jag är ganska lik Gösta. Min sambo, är mer som Astrid. Han tar det lugnt. Manana, manana. Nu kanske det inte är så att jag dagligen juckar på Christian, (även om jag tror han hade uppskattat det) men jag kommer inte till ro. Jag grejjar lite här, lite där o sen lite mera här. Vill få saker gjorda, vill göra och gillar inte att sitta still. Ju mer lugnt han tar det, desto mer grejjar jag.

Denna sommar planerade jag att ha fyra veckor semester. Lite lugn o ro. Yeah right! Efter två dagar bestämde jag mig för att måla om huset. Gult är ju inte min färg. Vem orkar sitta i solstol hela dagarna? Nu är huset grått. Dessutom har vi flyttat ytterdörren, byggt in den förra verandan, vilken ska bli toa o dusch, ny altandörr… Jag har byggt ett stenparti i trädgården, grävt en ny grusgång och ”dränerat” förrådet. (Eg grävt undan gammal jord, lagt lite kullersten, voila, klart). Sammanfattningsvis, grejjat lite här, o lite där.

MEN, tillskillnad från den vanliga Ruth, så har jag faktiskt denna sommar också njutit. Jag har grillat med vänner, åkt båt, druckit vin, spelat spel, bott på hotell, sovit längre, badat, fiskat, ätit gott… Jag har inte bara ”juckat”. Jag har gett mig tid att njuta, och för först gången faktiskt njutit utan något som helst dåligt samvete. Att alla väggar inte var färdigmålade när vi skulle på roadtrip var okej. För jag behövde åka iväg. Också. Inte bara grejja, bli klar och nå mål. Jag har ätit gott, och istället för att tänka ”imorgon ska jag springa ännu längre” för att väga upp, tänkt ”jag behöver den här glassen, jag är VÄRD den” (Att illamåendet kommer som ett brev på posten är väl visserligen sådär, dock helt självförvållat. På gymnasiet hade jag och några vänner maräng Swiss-ätartävling. 2liter glass, tre dl vispad grädde, en påse maränger, banan och chokladsås på kortast tid har satt sina spår. Min insats i tävlingen var bland de bättre, så ni förstår ju)

Kan det vara så att jag sakta men säkert börjar bli lite klokare? Kan det faktiskt vara så att jag börjar bli lite snällare mot mig själv? Jag tror det, framförallt så hoppas jag det. Jag vet att jag är hård mot mig själv, hårdare än alla andra. Bra för mig, är ofta fantastiskt för andra. Jag har insett att jag varit min värsta fiende. Mycket ska bli mer, snabbare, större. Inte nu, utan igår. Helst allt samtidigt.

Jag glömmer ofta bort att vara här och nu och njuta. Njuta av tre av fyra väggar var grå, istället för att stressa över att en vägg var gul. Lite, är glaset halvfullt eller halvtomt? Men jag försöker. Och efter denna sommar måste jag ändå ge mig en klapp på axeln. För, fy fan vad jag är bra. Och vad långt jag har kommit. Jag är inte klar ännu, men jag har kommit en bra bit på väg. En bit närmre att vara min bästa vän, istället för min värsta fiende.

Kom ihåg säkerheten på planet. Hjälpa sig själv innan man hjälper andra. Det kanske ligger någonting i det.