Hoppa till innehåll
hero1

Så kopplas tekniken till affären i Corona-eran

VR, AI, robotar och livslångt lärande – RISE är Sveriges statliga forskningsinstitut med 3000 medarbetare och har som uppdrag att stötta innovation och utveckling inom svenskt näringsliv. Vi stämde träff med innovatören Carl Heath för att prata digitalisering, affärsutveckling och hur dessa områden påverkas av corona.

— Jag heter Carl Heath och är utbildningsdirektör vid Rise (Research Institutes of Sweden) som är statens forskningsinstitut med fokus på innovation och utvecklingsarbete, där jobbar jag primärt med frågor som är kopplade till hur vi kan jobba med livslångt lärande inom näringsliv och offentlig sektor.

Vilket är Rise:s övergripande uppdrag?

— Rise är Sveriges innovationspartner. Vår uppgift är att bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga. Ett av de huvudsakliga sätten vi jobbar på är att stödja och innovera genom tillämpad forskning. Det finns ungefär 3000 medarbetare på Rise runt om i landet och vi jobbar med allt från innovation i jordbruket, AI, fordonsindustri till utbildning och kultur.

Hur ser det ut för svenskt näringsliv idag, vad har vi för potential?

— I ett internationellt sammanhang så står sig svenskt näringsliv väldigt väl, inte minst när det kommer till innovation. Med det sagt så är inte Sveriges resa slut, utan det är snarare så att vi är i inledningen av att se till att näringslivet i stort kan dra nytta av det här. När näringslivet plötsligt drabbas av en global pandemi så förändras förutsättningar för innovation oerhört mycket, så vi lever i en utmanande tid - men i internationell jämförelse så har vi goda förutsättningar.

Carl Heath.jpg

Hur kommer corona fortsätta påverka samhälle och näringsliv?

— Den första fasen för de allra flesta är att hamna i en situation som man inte riktigt förstår, därefter hamnar man i ännu ett nytt läge när man inser att situationen kommer bli långvarig. Nu ser vi fler och fler tecken på att den direkta effekten av Covid19 påverkar hela samhällskroppen och inte minst företagens förutsättningar. Min bedömning är att detta inte är en sprint utan en maraton, vi behöver titta på hur vi långsiktigt kan ta oss igenom det här.

Vilka stora förändringar har du redan noterat i och med Corona-pandemin?

— Vi har alla behöva vänja oss vid att interagera och kommunicera via distanslösningar istället för genom fysiska möten, och jag tror faktiskt inte möteskulturen kommer att komma tillbaka. Exempelvis Twitter har fattat beslutet att inte ha arbetsplatsen som utgångspunkt för jobb längre eftersom distansarbete visats sig fungera så bra. Twitter har därmed ändrat sin policy och säger att deras personal nu kan jobba varifrån som helst.

Vad kan en utveckling med mer distansarbete innebära?

— Om digitaliseringen av samhället innebär att du kan jobba från hemmet på samma villkor som från en kontorsbyggnad i en innerstadsmiljö, då förändrar det antalet personer som kommer åka in och befinna sig i innerstan. Det räcker med att det förändras med 10, 20 procent för att det ska påverka saker och ting ordentligt. Mängder transporter, densiteten i kontorsmiljöer, var man handlar lunch och så vidare.

Har företag svårt med denna omställning?

— Vi ser många exempel, internationellt inte minst, där företag med en tydlig hierarkisk kontrollstruktur installerar mjukvara för att kontrollera sin personal som sitter hemma och jobbar. I det ser vi mycket problematiska utmaningar kopplade till privatliv och integritet, som också kan vara destruktiva för själva bolaget. Företagskulturer som vågar ta ett steg mot ett mer tillitsbaserat ledarskap kan istället dra nytta av de här frihetsgraderna som uppstår, vilket kan öka både produktivitet och välbefinnande.

Hur ser du på den fortsatta utveckling för svenskt näringsliv till låt oss säga 2030?

— Skulle man backa bandet till 2010 så kan man säga att vissa saker inte förändrats särskilt mycket medan andra saker gått i en rasande fart. Med mobiltelefonens utveckling de senaste tio åren så har grundläggande förutsättningar i samhället förändrats, samtidigt är vi människor med samma mänskliga behov som tidigare. Vi äter och sover, och allt det där kommer se likadant ut 2030 också.

Vad tror du kommer ha förändrats?

— Man ser just nu en ökad grad av automatisering och elektrifieringen av olika saker. Ett otroligt spännande område är energiproduktion eftersom solenergi-kostnaderna har går ner i en enorm hastighet på bara några år och som skapar helt nya ekonomiska incitament kring energiproduktion globalt. Jag tror också det kommer uppstå fler krissituationer som ruskar om i lådan över utvecklingen.

Vilka trender bör man vara uppmärksam över?

En av de viktigare trenderna att kolla på 2030 är en ökad grad av komplexitet, en ökad grad av interaktion mellan kunskapsområden. Att inte vara fastlåst i en vertikal struktur utan tillåta sig själv att titta bredare och att då fundera över sitt eget bolags kunskapshorisont. Frågan om det livslånga lärandet kommer bli allt viktigare, hur ska vi vi kunna lära och leva i en komplex tid, hur ser våra förutsättningar ut för det?

Vad är det som gör vår tid så komplex?

— En faktor är att internet skapat den första perioden i mänsklighetens historia med ett överskott av information, snarare än ett underskott av information. När vi hittade på saker som bibliotek så var det för att samla kunskap på ett ställe så att personer med kunskapsunderskott kunde komma till den fysiska platsen och utvecklas. Idag så finns det inget problem med för lite tillgång till information - tvärtom. Vad vi istället har problem med är att sortera och sovra i informationen. Den förmågan blir snabbt allt viktigare.

I detta moderna informationssamhälle, hur ska man tänka kring teknisk utveckling och affärsmässig utveckling?

— Jag skulle säga så att en av de tydligaste sakerna vi nu ser är att innovation uppstår i brytpunkten mellan kunskapsområden. Traditionellt har vi haft en process som säger att ingenjörer läser böcker för ingenjörer, ekonomer läser böcker för ekonomer, psykologer läser böcker för psykologer. Nu märker vi att det är när människor från olika kunskapsområden möts och interagerar som intressanta sammanhang skapas i mellanrummet - där väcks nya tankar.

;