Att komma i tid

De som känner mig vet att jag är den ständiga tidsoptimisten.

Obotliga tidsoptimisten. I vissa fall är det positivt, i andra motsatsen. Jag avskyr att vara ute i sista stund med underlag, rapporter etc och är oftast väl förberedd. Jag tjatar på mina Conceptare att det är bättre att köra på i början, för att säkert hinna klart, än att ta det lugnt i början och få jobba halvt ihjäl sig i slutet. Jag skulle aldrig vara sen med en inlämning, en offert eller en rapport. Jag älskar att planera i stort.

Men sen finns det annat där jag alltid sladdar in i sista sekund. Som tex till träningen, eller några minuter sent till middagar, kalas, fikor… ja ni förstår. Jag är inte alls lika dålig på tider när det kommer till mitt jobb och möten som jag är privat. Vilket är tur. Jag tror alltid att jag ska hinna lite mer än vad jag kanske gör, och att det går att köra in några minuter på vägen. Jag tror också ofta att saker går fortare än vad det gör. Optimistiskt, javisst.

Även om jag kanske inte ofta kommer FÖRSENT jobbet, så skulle jag ALDRIG komma förtidigt. Det är i min värld mycket värre än att komma sent. När jag ska ha ett möte och personen i fråga trillar in en kvart innan utsatt tid, alltså, snacka om att spräcka min planering! När jag själv (det händer, om än inte i regel) kommer förtidigt så sitter jag och väntar i bilen till ett par minuter innan utsatt tid, för att sen gå in.

Den senaste tiden har jag haft flera möten, där den jag ska ha möte med är förtidig. Och då menar jag inte några minuter eller så, utan upp mot tjugo minuter för tidig. Är det okej? Jag tycker inte det! Ska personen i fråga då sitta här och vänta på att jag är klar med det jag tänkt innan mötet? Det kan jag inte med, utan då får vi ju börja innan. Utan att jag hunnit avsluta och samlat ihop mig inför mötet.

Man kanske kan tycka att det väl inte vore så farligt om man får vänta lite. Men jo. Hos oss är de det. Våra lokaler är väldigt öppna och var du än sitter och väntar så ser man det ifrån mitt kontor. Det kan kanske finnas några få tillfällen då det är okej att vara förtidig. Eller nej, jag kan inte komma på ett enda. Att däremot komma sent kan ha fler anledningar, trafikstockning, fastnade i möte, bilen startade inte, man försov sig… Någonstans kan jag tycka att det är okej när planeringen inte riktigt höll pga yttre påverkningar. Visst, jag gillar inte när folk är mer än ett par minuter sena. Däremot, att komma förtidigt? Vad skyller man på då? Det gick fortare än jag trodde att köra? Jag var så jäkla morgonpigg, eller nya turbon i bilen fungerade bra..? Alltså, nej, gå inte in och stör innan utsatt tid. Det är lika otrevligt som att vara sen. Om inte mer.