Arbetar din hjärna för din psykiska hälsa – trots interna stridigheter?

I din hjärna har du olika system som utvecklats under olika tider av evolutionen. Konsekvensen blir att du kämpar med interna och motstridiga ”viljor” i hjärnan. Vägen till välbefinnande går genom att få viljorna att samarbeta. Samtidigt finns det starka intressen från Silicon Valley som försvårar samarbetet. (Beräknad lästid ca 3 min.)

Emotionella systemet

Det äldre och emotionellt styrda systemet kommer att söka belöningar och prioritera det som ger njutning. Det som ger den belönande känslan av dopamin är per definition positivt för det emotionella systemet. Det kan vara förväntan, nyfikenhet, engagemang eller tillgång till belöningar. Här inkluderas även kortsiktiga påslag som att hänge sig åt olika typer av missbruk, beroenden och ovanor.

Risker med det emotionella systemet

När det emotionellt lustdrivna systemet får styra fritt kan det leda till långsiktigt negativa effekter. Det beror på att det – under den förhistoriska tid när hjärnan formades – inte fanns tillgång till så mycket som snabbt gav det belönande dopaminet. Hjärnans system anpassades efter brist och inte för att hantera överslag. Idag gör överflödet (av t ex ny information) att tillfredställelsen uteblir när behovet av snabbt dopamin snarare ökar än mättas av tillgången. Det blir negativa konsekvenser för den psykiska hälsan.

Förnuftiga systemet

I hjärnan finns också ett nyare och mer förnuftstyrt system med konsekvenstänkande och riskmedvetandet. Det systemet (som utvecklas ända upp i 25-årsåldern) kommer att vilja skydda dig från all typ av fara. Systemet vill hålla resten av hjärnan ”i styr” och hjälper dig göra medvetna val. På grund av hjärnans fokus på överlevnad innebär det även att stå emot frestelser, inte förändras och hålla sig till det som är tryggt och invant.

Risker med det förnuftiga systemet

När det förnuftstyrda systemet får styra ensamt kan det bli utmattande på grund av den energi det tar att hålla tillbaka impulserna från det emotionella systemet. Det kan också leda till sämre psykologisk hälsa att hela tiden vara aktivt medveten om det egna beteendet. Det upplevs mindre genuint och gör det svårare att slappna av i umgänge med andra människor.

Interagera systemen

För att uppleva psykiskt välbefinnande behöver det luststyrda och förnuftiga systemen i hjärnan interagera med varandra. Lyckligtvis kan du träna upp kommunikationen dem emellan. Det sker t ex genom meditation, analys, medveten problemlösning och social träning. Ju mer du arbetar med aktiva prioriteringar, äkta känslor och hjärnans huvuduppgift - att tänka, desto bättre rustad blir du att hantera motsättningarna i din hjärna.

Förmågan att tänka försämras

Processen att just tänka blir störd när hjärnan ständigt matas med yttre intryck i form av ny snabb och kortfattad information. Om informationen dessutom förpackas i ett förrädiskt dopaminstimulerande flöde, så kommer det emotionella systemet spela ut det förnuftstyrda. Hjärnan försämrar då långsiktigt sin förmåga att tänka, som i sin tur leder till sämre psykisk hälsa. Det ger det emotionella systemet ett ännu större behov av kortsiktiga belöningar. Förloppet blir en nedåtgående spiral.

Skilda mål

Produktutvecklare i Silicon Valley har lyckats göra sina digitala produkter perfekt anpassade till vårt emotionella system. Produkterna tillfredsställer ett behov av snabbt dopamin. De är därmed lockande att använda, men får långsiktigt negativa effekter på grund av sin strategiska adressering av de emotionella systemen. Ditt mål är troligen att må bra. Produktutvecklarnas mål är att hålla sina användare beroende av kortsiktigt dopamin för fortsatt användning.

Ömsesidigt utbyte ger välbefinnande

För välbefinnandet behöver du ta hjälp av det förnuftstyrda systemet. Reflektera istället för att bara reagera. Välj. Välj bort. Stäng av. Våga fundera. Formulera tankar. Analysera dem och våga känn. Välbefinnandet stärks långsiktigt när det finns ett ömsesidigt utbyte mellan de förnuftiga och de emotionella systemen.

I praktiken innebär det att du både uttalar tankar och känner efter, istället för att reagera obetänksamt på hastiga påslag av dopamin. Behovet av de snabba belöningarna kommer också att sjunka när du väljer att tänka. Då arbetar hjärnan istället för långsiktigt förhöjda nivåer av dopaminet. Det tillfredsställer såväl det emotionella som förnuftiga systemen - och ger hjärnan en chans att arbeta för ditt bästa.

(Det emotionella systemet brukar benämnas det limbiska systemet, centralt beläget i hjärnan och en av de äldre strukturerna. Det förnuftiga systemet är prefrontala cortex, beläget direkt innanför pannbenet och är en av hjärnans nyaste strukturer.)

Anna Tebelius Bodin, sakkunnig om hjärnan, Keynote speaker, Harvard Graduate.