Almedalen på 48 timmar

”Vilka är det som minglar i Almedalen? Svaret är: alla. Och ju fler som väljer att tränga sig in, desto fler följer efter.

I alla år har näringslivets höjdare hållit sig för goda för Almedalen, men nu kryper de till korset. För första gången har en Wallenberg vandrat i gränderna som en vanlig människa. ” Timingen kunde inte vara bättre för Sveriges ledande affärsskola att göra entré.

”Alla pratar vinster i välfärden. Och alla pratar om skolan. Dessutom pratar alla om läsning och bildning; också många som inte har sett en bok på vykort en gång. Men alla gillar en rejäl moralpanik – som forskarlarmen att en fjärdedel av alla skolpojkar inte längre kan läsa en sammanhållande text, eller att dagens universitetsstudenter inte kan skriva svenska. Det är rön som livar upp.”

Almedalen handlar om att synas och tjäna pengar, om rosévin och mingel, om informella samtal och om politisk folkbildning. Ulrika Knutson, författare och kulturskribent vimlade bland kafferep och politikertal och citaten är hämtade från hennes artikel i GP lördag 6 juli.

Vem där?

Under mina två dagar ser jag få aktörer från utbildningsbranschen. Jag noterar att Lunds universitet är på plats, och ser Södertörns högskolas roll-up med alumnigruppen, och de ser ju glada ut! Ett och annat konsultföretag som erbjuder ledarutveckling är där, men ärligt talat är det svårt att få en överblick.

Den mest uppenbara närvaron står rikstäckande medier för - ALLA är där. TV live-sänder debatter och intervjuer, alla TV-soffornas proffstyckare är på plats och man kan utan svårighet urskilja PR-konsulterna - alla med liten näsduk i bröstfickan (vissa med lite för korta byxor). Fackförbund, intresseorganisationer, läkemedelsföretag, miljörörelsen - alla med politiska och kommersiella budskap.

Jag cyklar min egen smoothie och laddar ner två appar; Almedalen (Infopaq) och Almedalsguiden; en riktig pärla. Här kan jag söka på ämnen, dagar och/eller arrangörer och spara favoriter. I pappersform finns tabloiden ”almedalen just nu”; de flesta besökares ”morgontidning” inför dagens seminariemaraton. 110 sidor med i runda slängar 500 föreläsningar per dag, i hus, trädgårdar, gränder och prång, ja precis överallt där man kan ställa upp ett par stolar.

Konkurrensen är mördande, och här kommer den berömda 80/20 regeln in. 80% av jobbet måste göras långt innan juli månad om inte alla ansträngningar ska vara förgäves. Seminarier och debatter måste marknadsföras i förväg och på sin höjd toppas med drop-in. Ett sätt att lyckas är att liera sig med andra för debatter och föreläsningar, så att alla parter bjuder in sina resp. nätverk.

Hur ser det ut - egentligen?

Särskilt snyggt är det inte. Alla strategiska blickpunkter är brandade, Banderoller överallt, roll-ups relativt sällsynt, beachflaggor mer frekvent. Några klistermärken på brunnslocken är det närmaste gerillamarknadsföring man kommer. Pyntet spänner från fult till smakfullt genomtänkt. Den absolut snyggaste riggningen jag ser är i trädgården hos Unionen Chef. Ett proffsjobb, utan tvekan.

Snygg entré, lummig omgivning, frukost vid ankomst. Trycksaker på varje stol, roll-ups vid scenen och massor av brandade give-aways. Egen ljudtekniker och många Unionen-medarbetare på plats för att hälsa varje gäst välkommen.

När paneldebatten med rubriken ”Får chefer tillräckligt med kompetensutveckling”? drar igång, är det fullsatt. Affärsvärlden är på plats, Peter Hellberg, 1:e vice ordförande, Unionen, Dag Klackenberg, vd, Svensk Handel. Marie Rudberg, Administrativ Direktör, Svenskt Näringsliv och vår egen Marie Berglund Kasselbäck, regionchef IHM Stockholm. Publiken är engagerad och flikar in med frågor.

Värt ett besök?

Billigt är det inte. Jag får höra att en villaägare i Visby hyr ut sin trädgård för 80.000 kr. Hotellen tar hutlöst betalt och rum bokas minimum 3 nätter, vilket i år föranledde Fredrik Reinfeldt att åka hem istället för att övernatta med hela Secret Service-baletten.

Måndag till torsdag är de mest besökta dagarna. Det imponerar att man lyckas få fram tre mål mat till alla dessa människor, och min känsla är att restaurangerna inte tar ut överpriser. På de flesta ställen kan man få bord utan att boka, bara besök på de allra bästa krogarna kräver reservation.

Är Almedalen ”Sveriges största rosémingel”? Troligtvis. "Sveriges största demokratifestival?" Ja, enligt Gustav Fridolin. "Sveriges största arena för lobbying?" Definitivt. Unikt i sitt slag och väl värt ett besök.

Var du i Almedalen? Dela gärna med dig av dina erfarenheter och synpunkter!