Ett standardprojekt, när allt är special?

När det bara är några delar kan det tex handla om att programmera om befintliga utrustningar, byta ut komponenter som är gamla/saknar funktioner, och bygga elskåp.

Trots att alla våra utrustningar är specialanpassade så följer vi ett standardiserat tillvägagångssätt i våra projekt. Det går ifrån en funktionbeskrivning från sälj, genom hela kedjan med mekanik konstruktion, elkonstruktion, tillverkning el & mek montage , driftsättning och installation. Det var någon som sa att *allt hos oss är special, men för oss är det standard* vilket stämmer väldigt bra. Vi tänker beskriva ett projekt som innehåller hela vår kedja.

Processen startar med en förfrågan, där man har en önskan om att automatisera hela eller delar av sin produktion. Våra säljare tar fram lösningar, ofta är mekanikkonstruktörer och programmerare inblandade i framtagandet av lösning. När vi har en lösning vi tror på, prissätts den. Det handlar om både de timmar som det bedöms ta, men också vad vi kommer behöva för material och komponenter.

Vi beskriver funktionen, takttider, vilka produkter som hanteras, vilka begränsningar som finns, dvs vad som inte ingår och leveranstid. Förhoppningsvis matchar vår ide och prisbild med kundens förväntningar, och vi får order att starta projektet. Vi arbetar nära våra kunder under hela projektet, för de är experter på sin produkt/produktion och den kunskapen behöver vi för att kunna leverera en så bra lösning som möjligt.

Våra mekanikkonstruktörer börjar med mekanikkonstruktionen, och löpande görs genomgångar av hur utrustningen växer fram. Vi har initialt ganska täta möten med vår kund, för att säkerställa att alla som skall genomföra projektet har samma bild av vad som skall göras, och för att kunna lyfta frågor som uppkommer. När konstruktionen börjar bli klar, börjar elkonstruktör och programmerare sitt jobb. De utgår ifrån den mekaniska konstruktionen.

Även tillverkningen tar vid. I många fall kan vi tillverka allt själva, men då det krävs tar vi hjälp av underleverantörer. Detaljer skärs i vattenskärare, fräses i styrda fräsar och svarvas i svarvar. I stort sett skickas alla detaljer på ytbehandling innan det kommer vidare till mekanik montage. Ytbehandling görs för att skapa tåligare ytor, i vissa fall behöver de vara härdade.

Mekanikmontörerna påbörjar sitt montage ungefär samtidigt som elmontörer börjar bygga elskåpen vi konstruerat. När elskåpen är klara monteras de på maskinen, och el och luftdragning sker. Det finns många typer av sätt att få rörlighet i maskinen, då det krävs använder vi servodrifter, kulskruvar eller liknande som har mycket hög noggrannhet, men ofta räcker det med pneumatik, dvs luftstyrda enheter. När allt är monterat påbörjas provkörningen. Det är då programmeraren skall få allt att börja röra på sig.

När vi är nöjda med funktionen, ibland har justeringar av vissa detaljer behövt göras, så har vi FAT med kund. FAT betyder Factory Acceptance Test och innebär att kunderna godkänner funktionen. Efter godkännande skickar vi utrustningen till kundens fabrik, där den installeras. Efter installation sker ytterligare en provkörning, en sk SAT. Site Acceptance Test vilket innebär att funktionen även godkänns ute hos kund. Leveranstid beror såklart på projektets omfattning, beläggningen i stort och ingående komponenters leveranstider, men många tar omkring 20-24 arbetsveckor.