Den stora arbetsmiljöboven de ansvariga inte vill se

Psykopater saknar moralisk kompass och stimuleras av att skada, såra och skrämma andra människor. De är också patologiska lögnare och lyder inga andra regler och lagar än sina egna. De är den stora miljöboven som de ansvariga inte vill se.

Nödropen skrattas bort

Den senaste tidens nödrop från sextrakasserade kvinnor - och en och annan man - är alarmerande, men knappast överraskande. Redan från 6-årsverksamheten rapporterar flickor om vuxnas flathet inför ovälkomna pussar och kladd; ”Det är gulligt – och pojkar är ju pojkar”, signalerar den kvinnodominerade yrkeskåren till barnen. Flickor lär sig med andra ord tidigt att agera levande krockkuddar.

I tonåren deltar också skolpersonalen aktivt i sextrakasserierna. Snygga kroppar och söta flickor premieras med högre betyg och förväntas tacksamt ta det hela som en komplimang. Idrottstränare och gympalärare kommenterar öppet tjejernas behag och förmår inte hålla händerna i styr. Sexistisk vokabulär smyger sig in och blir en naturlig del i vardagen: tjejer är lovligt allmängods.

Skolans kultur avspeglas i arbetslivet

Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att många unga kvinnors självbild blir skev liksom många unga mäns bild av kvinnor. Det är heller inte så konstigt att självkänslan och grundtryggheten blir därefter. Utan en klar bild över var gränsen går för acceptabelt och icke acceptabelt beteende, blir steget in i vuxenvärlden och arbetslivet minst sagt osäker.

För att hantera den skam, skuld och ångest som växer i de drabbade unga kvinnorna - och männen - börjar många äta lugnande medel och sömnpiller. De utvecklar även konflikträdsla och drabbas av rampfeber, dvs de känner starkt obehag inför att göra sin röst hörd och ta plats i arbetslivet och dess möten, där granskande blickar och kommentarer väntar från ännu mer luttrade aktörer.

Skolans tystnadskultur överförs till arbetslivet

De kvinnor som har kämparglöd kvar kompenserar ofta med prestationsångest. Strålande betyg till trots kroknar alltför många av dem redan vid första löneförhandlingen och tar arbeten långt under sin kompetens. Inte nog med det. Den acceptans och tystnadskultur för trakasserier och övergrepp som de har plågats av under sin skoltid, möter dem även i arbetslivet.

Jag träffar många av dessa kvinnor och män i mitt arbete. Lyckligtvis har en del av dem chefer och medarbetare som visar förståelse och backar upp dem. Andra har inte samma tur. Trakasserier och annat maktbeteende kan vara en del av företagskulturen. Fackliga företrädare och arbetsmiljöombud kan också möta dem med oförståelse och passivitet. Det luktar med andra ord psykopat lång väg.

Psykopater är en dold arbetsmiljöbov

Psykopater påbörjar sin karriär i barnaåren och är fullfjädrade lögnare redan i tonåren. Deras manipulativa övertalningsförmåga får lättledda och spänningssökande personer att haka på och delta i gränsöverskridande aktiviteter; alltifrån mobbning och trakasserier till kriminella handlingar.

Blir en psykopat ertappad med fingrarna i syltburken svär sig denne genast fri eller spelar gråtmilt offer medan de allierade håller vakt och sopar igen spåren. Psykopater är därigenom en dold och lömsk arbetsmiljöbov som kräver ett tränat öga för att upptäcka.

Gamla förklaringsmodeller är trubbiga verktyg

Det räcker inte att i luddiga ordalag prata om ta itu med ”strukturer, processer och strategier”. Det räcker inte heller att mala på om gamla patriarkala modeller och härskartekniker. Psykopater är fula fiskar som inte låter sig fångas i dessa grovmaskiga nät. Dessutom kan psykopater vara både kvinnor och män liksom deras allierade.

Om vi ska kunna identifiera den största arbetsmiljöboven av alla - psykopaten - är det nödvändigt att skaffa sig kunskap om hur de tänker, agerar och interagerar i skolvärlden likväl som i arbetslivet. De är personer med grava personlighetsstörningar, som bakom kulisserna förpestar arbetsmiljön medan vi misstar dem för karismatiska, vältaliga ledargestalter och själva banar väg för dem till makten.

Christina Davisson

Christina Davisson är språkvetare och har undervisat i bl a retorik på Stockholms universitet. 15 års analys av presentationsmaterial har lett till specialintresset hur retorik kan användas för att manipulera budskap i syfte att ljuga och dölja fakta.