// //

Vårt behov av hjälp.

Jag lyssnade på artisten och poeten Emil Jensen på radion häromdagen, och stal iden till denna text. Jensen kåserade om vårt behov av ”hjälp” och vår växande hjälplöshet. Jag blev både road och oroad. För Jensen har rätt, idag behöver vi hjälp med i stort sett allt. Osäkerheten breder ut sig: Gör jag rätt? Någonsin överhuvudtaget med någonting?  Enkel lösning min vän: Fråga en konsult! Hur banta? 5:2 eller äta mindre och röra på mig mer? Bra nattsömn hur får jag det? Större bröst? Jadå, allt går att fixa, in- såväl som utvändigt och är du pank så kan lån ordnas direkt via penningappen. 

Och lärarna behöver hjälp av superlärare, vi behöver Rutstädning i hemmet, Rot till att skrapa fönster, hjälp med sminkning och nagelvård, massage och yoga, matlagning och inköp, hur vara bra förälder, radiopsykologer och KBT på nätet, hjälp med att hjälp våra barn välja rätt linje i skolan, läxhjälp, hur uppfostra barnen, gör vi verkligen rätt, styling för personligt bruk och när vi säljer lägenhet, coachning för att hitta arbete och hjälp med att skriva en cv, mentorer, snabblån, personlig tränare på gymmet, personlig bankmänniska och personlig fondförvaltare, rätt färg på tapeter, välja kläder och nya bilen, rätt partner (går att testa sig innan så att du inte väljer fel- Yeah right.), hjälp att inreda hemmet och trädgården, hjälp att testa sig för att se vilket parti jag egentligen borde rösta på (blir oftast, märkligt nog, Kristdemokraterna har jag upptäckt), hjälp att hjälpa mig att välja, hjälp att bli en bra chef, hjälp att träna hunden, andlig ledning, strategikonsulter, genuspedagoger, managementkonsulter, rätt skor för löpning, PR konsulter och lobbyister och så vidare i all oändlighet. Osäker ändå? Googla. Där finns svaret på allt. The sky is the limit. 

Jag minns när jag berättade för min far, Stor Einar Engström, att jag hade börjat arbeta som rekryteringskonsult (1982!) att han såg på mig med den skeptiska blicken och frågade: Får du betalt för det? Varför gör dom det inte själva? Ska DU hjälpa dom att hitta bra folk? Är det ett riktigt jobb det?

Och jag undrar, vem hjälper hjälparna? Finns det folk därute som kan allting eller går dom till andra hjälpare i smyg? Går dom till varandra? Förmodligen. Men vi kanske ska börja våga? Kanske börja ta egna beslut? Kanske till och med stå för våra beslut? Stora frågor, men jag tror det kan vara utvecklande. Jag tror vi kan växa som vuxna om vi litar på att det vi, förhoppningsvis, lärt oss under uppväxt, i skolan och i arbetsliv är värt någonting.

Och på tal om kristdemokrater, (se ovan). Jag ska inte uttala mig om dom. Jag känner bara en. Min hundkompis Britney, en staffefröken med inslag av amstaff (?).  Hon vill att allt ska vara som det alltid har varit och då gör vi så när vi undersöker alla märkliga ting vi hittar på Orust. Det har vi bestämt tillsammans, utan hjälp. Så det blir samma rundor varje dag. Samma mattider. Samma eftermiddagsvila. Och samma ”klistund”. Dvs jag kliar henne. Och vi hjälper varandra att hitta hem när vi blir hungriga. Skönt med en egen konsult även om just denna är fyrbent. Men bättre det än fyrkantiga konsulter.

26 november 2013
Till toppen av sidan Till topp