Hjärna mer tack!

Hjärnan är bra på en del saker och mindre bra på andra.
Låt oss titta på 3 aktiviteter som hjärnan kan utföra
1. Känna igen saker
2. Minnas saker
3. Komma på saker


Känna igen
Vi är oerhört bra på att känna igen. Framför allt bilder. Vårt bildminne är inte 1000 ggr bättre, som ordspråket hävdar, utan snarare 100000 ggr bättre än t.ex. vårt sifferminne. Du har säkert själv upplevt att du känt igen en bekant på långt avstånd även om du bara sett baksidan på honom. Säkert har du också börjat titta på en film och efter någon minut kommit på att du redan sett den, och hela handlingen spelas upp för ditt inre.

Kopplingen till kreativitet och innovation är som följer. Vi har lätt för att känna igen saker och vi belönar (omedvetet) också oss själva när vi gör det. Det vi känner igen mår vi bra av. Vi blir trygga av att lägga saker och ting på rätt plats och få struktur.
Om du istället ska berätta vad du tror ett nytt okänt föremål används till blir du osäker och tvekar inför risken att gissa fel göra bort dig. Framstå som dum och obildad. Det vi gör då är att vi försöker hitta liknelser med sådant vi redan känner till. ”Den liknar tången som farmor hade att klippa socker med?”

Vi försöker lägga (tanke-) pussel, försöker att passa in det nya i det gamla. Lyckas vi inte så väljer vi ofta att skratta bort hela situationen. Så gör vi också med nya affärs- och produktidéer vi möter. Således: Vi är bra på att känna igen saker, kan vi inte känna igen dem, försöker vi att strunta i dem.
 
Att minnas
Att minnas saker och ting är vi lite sämre på. Ni vet hur det kan låta: ”Vad är det nu han heter den där killen som är gift med henne du vet hon som var med i den där serien som han från Tyskland eller var det Belgien, har skrivit och som handlade om det där företaget som tillverkade sådana där .....” Vi kan bli hyggliga på att minnas om vi får lite hjälp på vägen. Ett knep är att fokusera på något annat en stund. Knuten runt fingret är en klassiker, fast jag aldrig träffat någon som faktiskt praktiserat det. Man kan bygga upp en historia kring det man vill minnas och koppla händelser, och gärna känslor, till det man vill minnas. Själv memorerar jag inköpslistor genom att visuellt placera varorna på speciella ställen i hemmet. Vinet på hallbordet, frukostflingorna i soffan, mjölken på hatthyllan och bananerna hänger jag i taklampan. Du skrattar?! Genom att platsen i hemmet är starkt rotad i mitt minne blir det enklare att göra kopplingen, till det nya jag ska minnas.

Kopplingen till kreativitet och innovation är att vill du få anhängare, för en ny udda idé ska du berätta en historia kring den, gärna med kundnytta och konkurrensfördelar inkluderade.I exemplet ovan kan du således stärka upp minnet än mer genom att vandra runt och mentalt placera ut varorna. Då använder du det episodiska minnet, som är en stark typ av minne.

Således: Vi är halvtaskiga på att minnas om vi inte knyter minnena till känslor, händelser och till något redan välbekant.
 
Att komma på saker
Det vi är sämst på är att komma på saker, framför sådant som är nytt och bryter mot det invanda. Det är en brist, både för individ och organisation, i konkurrensutsatta tider. Vissa individer är bättre, men deras hjärnor är inte annorlunda. Det beror mer på hur deras tidigare idéer blivit bemötta av omgivningen. Det handlar om självförtroende och gruppförtroende.

För att du och dina kollegor ska bli kreativa och innovativa ska ni tänka på, och öva, tre saker.
1. Er Associationsförmåga
2. Ert Mod att berätta om konstiga idéer
3. Ert Bemötande av de konstiga idéerna

Associationsförmågan kan man träna upp, precis som förmågan att lösa korsord. Snegla över axeln på tåget på någon inbiten korsordslösare, det är rena fylleriövningen. Svaren skjuts som projektiler in på rätt plats, eller hur!

Några enstaka ord kan säkert vara samma från korsord till korsord men, viktigare: Personen är helt klart i Associations-Flow. Jag frågade en gång hur hon tänkte när hon löste korsordet. Det var sällan som den första tanken var den rätta, tvärt om. Hon var härs och tvärs med sina tankar. Associerade än hit än dit och vandrade utmed en massa olika tankestigar. Fungerade det inte med den ena stigen så bytte hon till nästa. Jag kopplade direkt till kreativitet och innovation - Dig vill jag ha med i nästa workshop tänkte jag.

I kreativa workshops behövs många idéer och uppslag för att något av dem i slutet ska fungera. Du måste fortsätta och fortsätta utan att låta sig nedslås, av egen censur eller andras kommentarer. Ofta leder en tankestig till ett sidospår som i sin tur leder till ett sidospår som till slut leder till ett fungerande svar. Slutsatsen är att inte betrakta idéer som lösningar utan som klivstenar till ännu bättre idéer och till slut (kanske) fungerande lösningar.

”Ideas are like rabbits. You get a couple and learn how to handle them, and pretty soon you have a dozen” John Steinbeck

Vill du veta mer får du hjärna höra av dig.
Thomas Hagbard Idépilot Realize AB