Ibland är en stängd dörr bara en stängd dörr

Har ni en "öppen dörr"-policy på ert kontor?

Jag menar, ingår det i er företagskultur att "här stänger vi aldrig dörren, för här är vi alltid tillgängliga för varandra"?

Väldigt ofta möter jag människor som anger "kollegor som kommer och stör" som en av de främsta distraktionerna i sin vardag. Ofta sitter de inte i kontorslandskap, utan har eget rum. De säger "Jag kan ju inte bara stänga dörren; det skulle ju vara oartigt mot kollegorna."

Lyssna på mannen med divanen

Men, precis som Freud lär ha sagt "ibland är en cigarr bara en cigarr", säger jag "ibland är en stängd dörr bara en stängd dörr".

Möts du av en stängd dörr, behöver det inte betyda att kollegan som stängt den inte vill hjälpa dig. Förmodligen passar det bara inte nu. Säkert arbetas det nu bakom dörren på en uppgift som har högsta prioritet just nu. Därför att, den som säger nej till något, säger därmed ja till något annat.

Att prioritera är att säga nej

Du säger ja till det du bedömer vara rätt uppgift att arbeta med just nu. Du säger inte nej för att du är ogin gentemot dina kollegor, utan för att du gör en medveten prioritering. Du är nämligen den som är ytterst ansvarig för att rätt sak görs i rätt tid inom just ditt ansvarsområde. Lyckligtvis är du också den enda som kan göra rätt prioritering, för det är bara du som har helhetsbilden över din situation.

Så, du säger inte nej för att du inte vill ställa upp, utan för att du gör en medveten uppskattning om vad som är rimligt att arbeta med samtidigt och ändå behålla koncentrationen.

Detta är måhända ett väl trivialt tips, men med tanke på vad jag hör i mitt dagliga värv, tål det att påminnas om:

Stäng dörren.

Gör så här

1. När du behöver det, stäng dörren.
2. Arbeta ostörd med det som du verkligen måste få gjort nu och som kräver din koncentration. Njut av hur tyst det är.
3. När du inte behöver vara ostörd längre, öppna dörren.
4. Om du känner dig osäker, förklara för dina kollegor på nästa personalmöte varför du behöver stänga dörren då och då. Det är för att du behöver jobba ostört med en uppgift som kräver din koncentration och för att just den uppgiften har högst prioritet just nu. Du är fortfarande samma gamla hjälpsamma kollega, som gärna står till tjänst senare, när du koncentrerat dig i fred en stund först. 

Tänk om dina kollegor till fullo förstår ditt behov av avskildhet då och då? Kanske känner de till och med likadant. Uppriktigt sagt, tror jag att vi alla gör det från gång till annan.

Hur skulle det vara om ni införde en "stängd dörr så man kan arbeta ifred"-timme mellan kl 9 och kl 10 varje dag?

Med mindre distraktion blir mer gjort

Tillåter du dig att stänga om dig när du behöver det, får du mer gjort, eftersom du kan jobba mer intensivt under en period utan att bli avbruten och distraherad.

Bonuseffekt: Tänk vad mycket gladare du skulle bli att se dina kollegor sedan, när du fått jobba undan det värsta?

Hur gör du?

Vad är ditt bästa knep för att kunna jobba koncentrerat? Avskildhet i sig garanterar ju inte att vi blir fokuserade.

Berätta gärna i en kommentar nedan!