Ny forskning sätter ljuset på destruktiva ledarbeteenden

Redan som barn lär vi oss skilja på begreppen bra och dåligt. Idag vet vi också att dåliga upplevelser ger starkare och mer varaktig effekt än bra. Det kan vara som så att orsaken till det här ligger långt tillbaka i människans utveckling och kan kopplas till våra överlevnadsinstinkter.

Om vi ser till ledarskap så har den mesta forskningen och utvecklingen haft fokus på positiva faktorer och hur ledarskapet ex kan utvecklas för att nå högre effekt i organisationen. Men det börjar blåsa andra vindar då ny forskning nu visar att ”Bad is stronger than good”, dvs att dåliga ledarbeteenden medför starkare och mer varaktiga effekter.

Ledarskapets mörka sidor kan således vara hot mot framgång, effektivitet och kultur i en organisation och värst av allt – negativa beteenden smittar.

Ledarskapets mörka sidor – Destruktivt ledarskap

Inom IHM använder vi oss av beprövad kunskap och forskningsbaserade modeller. En av dem är IL (Indirekt Ledarskap) som återfinns i IHM Strategisk Ledning. Här belyser vi och har dialoger om hur högsta ledningen kan arbeta med att synliggöra destruktiva ledarbeteenden i sina organisationer och därmed minska dess användande till förmån för de positivt ledarbeteenden som höjer motivationen och engagemanget.

Men det går också att mäta graden av destruktiva beteenden på samma sätt som positiva ledarbeteenden mäts. I programmet IHM Verksamhetsutvecklande Ledarskap använder vi UL (Utvecklande Ledarskap) för att ge ledare möjlighet till konkret återkoppling på upplevt ledarskap både på positiva beteenden och på de som bör utvecklas.

Vikten av att mäta graden av destruktiva beteenden är så markant att Ledarstilsmodellen inom UL från 1 juli är kompletterad och en rad av nya beteenden nu kan mätas. Däribland de destruktiva. Försvarshögskolan som bedrivit forskningen och står som ansvariga ser detta som ett mycket betydelsefullt tillskott.

Denna forskning har alltså föranlett Försvarshögskolan att även införliva destruktivt ledarskap i ULL-modellen för att synliggöra det, och därmed kunna ge feedback på det för att i förlängningen träna på att förändra det destruktiva beteendet.

- I resultatet från den effekt utvärdering som genomfördes för UL 2013-1016 ser vi att beteenden för Låt gå, Överkontroll och Piska-Morot minskar mellan mättillfälle 1 och 2. (6 mån) Sannolikheten för att destruktiva ledarbeteenden minskar om de synliggörs är stor, säger Ann Zander Konceptansvarig Utvecklande Ledarskap.

Innebär detta att du måste vara helt perfekt som chef och aldrig får göra fel?

Självklart inte, låt oss klargöra att alla även fortsättningsvis får ha en dålig dag. Men när beteendet upprepas gång på gång blir det destruktivt. Observera också att destruktiva beteenden inte behöver ha någonting med intention att göra - ledaren kanske inte alls är medveten om att beteenden används och att det faktiskt är destruktivt. För att nämna några beteenden så ser vi ex att inte våga konfrontera och att inte ta tag i saker är destruktiva beteenden som ju idag återfinns under ledarstilen Låt gå i UL. Låt-gå ledarskapet har tidigare inte klassats som destruktivt utan snarare som passivt, men med de nya rönen kommer denna ledarstil att falla under destruktiva beteenden och det är en av anledningarna till att modellen behöver göras om. Men också egoinriktad, arrogant, ge otydliga instruktioner och att ställa överkrav är beteenden som hör hit och som kan orsakas av inkompetens, tanklöshet och ignorans.

Hög tid att skrota gamla sanningar

Att hålla sig uppdaterad inom forskning, dess resultat och nya rön är en viktig del inom utvecklingsområdet här på IHM. Att sedan kunna anpassa teorier och modeller till användbar kunskap och praktiska verktyg som kan utveckla våra kunders kompetens inom olika områden är vårt fokus.

Vi återkommer med mer information om Neuroscience in Business Leadership!