En promenad med en av Sveriges mäktigaste kvinnor!

IHM tillsammans med Tele2, Coca-Cola, Eon, Ersta Diakoni, Vision och Riksbyggen har varit medarrangörer till studien som genomförts av Kairos Future och W. E.S. (Womens Executive Search) och närmare 2.000 kvinnliga ledare har svarat på den ganska omfattande enkäten. Mer om själva undersökningen kan ni läsa i ett annat blogginlägg här på IHM. se för jag tänkte berätta om ett möte.

I den följande paneldebatten så lyste en stjärna klarast, Meg Tiveus, för er som inte vet vem hon är så kommer här en kortfattad beskrivning över hennes gärning fram till idag. Meg är född och uppvuxen i Motala på 40-talet och har varit VD för bl. a. Åhléns, Holmen, Posten och Svenska Spel. Hon har fortfarande styrelseuppdrag i Nordea Fonder, Swedish Match, Cloetta, Svenskt Kulturarv och Gottlandsbåten AB för att nämna några. Det här är bara ett utdrag ur hennes liv och vill ni veta mer så är det bara att googla.

Men jag blev väldigt nyfiken på denna kvinna, hon har ju genom sin karriär brottats med alla de problem som vi pratar om idag när det gäller jämställdhet, hur har hon tacklat det? Jag bestämmer mig för att hugga henne efter debatten och springer fram till scenen, hon tror att jag vill prata med Per Schlingmann och vänder åt andra hållet när jag kommer fram, jag ger mig efter henne men det är många som vill få en pratstund med Meg, och det blir inte min tur förrän hon tar på sig jackan.

Jag presenterar mig och säger att jag skulle vilja ha en pratstund med henne om kvinnligt ledarskap under dagen eller imorgon innan jag ger mig av till Göteborg igen. Hon kollar i sin kalender och säger att hon är väldigt bokad men vi kan ta en promenad tillsammans mot hennes hemadress så kanske vi hinner med ett litet snack. Kul!

– Den dagen vi har riktig jämställdhet har vi lika många inkompetenta kvinnor i styrelserna som inkompetenta män, sa du under paneldebatten idag.

– Ja, när man nått min ålder så kan man säga lite vad man vill, jag kan få vara lite ståuppkomiker ibland också, säger Meg skrattande. Och provokationer är bra för att nå ut.

– Många av frågorna som diskuteras idag har du ju uppenbarligen mött i din karriär, var hittade du din styrka att ta dig framåt?

– Min mormor var aktiv i Fredrika Bremer och min mamma var ovanligt självständig för den tidens kvinnor, hon tog bland annat körkort redan när hon var 18, vilket var mycket ovanligt på den tiden. Medan pappa jobbade som kantor och folkskollärare tog mamma hand om oss barn och hem, vi var 5 syskon så det fanns en del att göra. Hon tyckte att utbildning var mycket viktigt och såg till att vi alla läste vidare på universitetet. Jag var yngst av syskonen så för mig var universitet ett helt naturligt steg även om det bara var 25 kvinnor av 275 elever på den tiden jag läste på Handels. En bra utbildning är viktig för att förverkliga sina drömmar och kvinnor har alltid behövt vara extra duktiga för att komma vidare.

– Men när du var färdig och skulle ut i näringslivet?

– Klart jag märkt av mansdominansen och jag bytte själv det privata näringslivet mot statliga bolag för att få högre chefstjänster. Jag hade lite tur för det var en period när det var varannan damernas som gällde inom statliga företag som gjorde att steget in blev lite lättare, för jag hade bestämt mig för att bli högsta chef. Men jag har stött på flera av de problem som dagens kvinnliga ledare fortfarande drabbas av som t ex. möten som skulle avslutas med bastu och männen föreslog att jag skulle simma ett par extra varv under tiden. Skulle jag simma runt där medan de tog viktiga beslut i bastun, aldrig, jag virade in mig i en handduk och var med. Det var aldrig så populärt.

– Men var du lite grabbig?

– Kanske lite, jag hade en period när jag alltid klädde mig i kavaj och byxa, det kanske var ett sätt att markera att vi var i samma värld, och med mina 180 cm i strumplästen så kunde de inte kalla mig för lilla stumpan i. af. säger Meg och skrattar så högt att folk tittar till lite extra när vi går där på gatan.

– Du sa tidigare att du blev glatt överraskad att kvinnorna i ledarskapsundersökningen gav uttryck för så starkt självförtroende, är det något som förändrats?

– Definitivt, vi få som jobbade i någon form av chefsposition kände oss nog tveksamma och lite ängsliga många gånger för att vi inte alltid kände stöd i männens värld. Med åren så har det gått över för egen del i takt med att jag har byggt min erfarenhet och trygghet i mitt nätverk. Då blir man glad när man hör att detta problemet har minskat även om vi inte är där vi borde vara ännu. Det går för långsamt!

– Du ser också en del problem med föräldraledigheten?

– Ja, på många plan. På min tid var man ledig i 3 månader sedan tillbaka till jobbet, idag är man borta över 1 år och det är klart att det skapar problem, inte minst för kvinnorna själva för så inspirerande är det inte att gå hemma med de små. Männen väljer att ta kortare ledighet gärna i samband med semester i Miami och klappas om för att de har varit så duktiga, och företagen har svårt att hantera lång ledighet för folk i ledande befattningar. Det här är en fråga som borde diskuteras mer.

– Vi ser också i undersökningen att män mest rekommenderar män och att kvinnor rekommenderar kvinnor, har vi olika syn på kompetens?

– Nej det tror jag inte, det blir lätt så här för att man tittar närmast i sitt nätverk. Undersökningen visar ju också att andelen som är mycket nöjda på sin arbetsplats är högst både bland män och kvinnor som har en kvinnlig chef, så det hoppas jag att folk tar till sig för vi har fortfarande för få kvinnliga chefer.

– Men hur påverkas de bolagen där du sitter med i styrelsen?

– Givetvis så får kvinnligt ledarskap ett större fokus och jag är mycket glad varje gång vi tar in en ny kvinna i ledande position, men än är jag inte nöjd, avslutar Meg skrattande. Nu är vi är framme vid hennes bostad.

– Ok, jag tackar för den här trevliga pratstunden och vill samtidigt passa på att bjuda ner dig till en pratstund på IHMs båt under Almedalsveckan, vi kommer samla spännande personer och diskutera entreprenörskap, modernt ledarskap och utbildning.

– Tack själv, jag kommer gärna, låt oss hålla kontakten.

– Ska vi ta en selfie också för bloggen?

– Ja, det ska ju alla ha nu för tiden :-)

Meg går hem till sig och jag vandrar bort mot T-banan väldigt nöjd. Nöjd med att jag fick en pratstund med denna härliga kvinna som har så nära till skratt. Jag inser också att hon har kämpat hårt för att uppnå allt hon gjort i sin karriär och har som kvinna säkert känt sig motarbetad många gånger. Den kraften kan hon idag lägga på att förändra ett segt näringsliv, inte bara för framtidens kvinnor, utan för framtidens näringsliv, känns bra.

Aludd