Bra, bättre, bäst

Nu har jag gjort det igen. Det där som jag inte skulle göra mot mig själv.

För nästan två veckor sedan fick jag frågan om att blogga för IHM. Klart jag sa ja! Vilken ära! Jag hade mängder av ideer om vad jag skulle börja med. Seriöst, fast ändå inte- Typiskt mig.

Ideerna blev större och större. Tillslut var alla så stora så det blev för stora. Jag skulle förändra världen! I samma takt som ideerna växte, blev jag mindre. "Äh ingen vill väl läsa om det? Varför skulle min vardag vara intressant för någon annan? Varför jag, jag har ju inga speciella ideer eller tankar?" Jag ältade detta, började skriva flera gånger, för att sedan bara stänga ner allt. Tanken om att jag skulle tacka för erbjudandet, men säga att jag ångrat mig kom. Jag skulle säga att jag inte hade tid. Eller nått annat dumt, som inte stämde.

Sedan slog det mig. Jag hade som så många gånger förr hoppat på tåget, och väl där, börjat tvivla på mig själv. Fega ur. För det jag gör är att höja kraven på mig själv så till den milda grad, att inte ens Einstein hade klarat dem. Bra eller bättre är inte nog. Man ska vara bäst. Jag är ju en idiot. Och ja, man får säga så om sig själv. Särskillt när det är sant. Jag fick inte denna chansen för att skriva som någon annan, som ja, Einstein som exempel. Jag fick chansen, för att jag är jag. Ruth Elin Hillevi Westberg Nyström. Ingen annan, bara jag.

En del som skrivs här, kommer antagligen vara totalt ointressant för många. En del kanske kan vara tvärtemot. Jag tänker hur som helst skriva om det jag är med om, mina tankar och ideer om min vardag, och mitt liv. Ibland kommer jag säkert skriva ofta, och ibland sällan. Självklart hoppas jag att det kan intressera, och i bästa fall också inspirera någon. Säkert kommer det irritera några också. En del kommer vara djupt, annat så ytligt så modebranchen kan slänga sig i väggen. Vissa saker kan säkert tillochmed anses som smarta. Andra definitivt inte. För det som jag insåg efter min lilla vurpa med höga krav på mig själv igen, är att jag kan inte göra mer än det som är jag. Ibland är jag helt kass. Ibland är jag förbannat bra.

Däremellan? Ja då är jag också Ruth.

 

10 april 2014
Till toppen av sidan Till topp