Vem fan är lycklig eller varför du skall välja rätt chef.

Nisse, heter en mycket känslig kille som jag jobbade med på ett bolag en gång i tiden. Han tyckte att företaget måste utvecklas och stå i samklang med tiden. Han läste Popcorn rapporten, hade alltid koll på läget, älskade sin McIntosh, kom ständigt med nya idéer och hade märkeskläder. Han föreslog till och med att vi skulle sluta med slips på kundmöten, så du kan förstå att han inte alltid hade det så lätt. Ety detta hände i en annan tid (nämligen på 1990 talet). Det där med slips kommenterade Chefen Chefson bara med två ord: 

-    Glöm Det. 

SÅ var det slutdiskuterat. Fanns ju inte så mycket mer att säga då. Liksom. 

Men dagarna gick och Nisse fick ont i magen ibland. Det hade han aldrig haft tidigare och alla värden på den årliga hälsokontrollen visade att han konditionsmässigt låg i nivå med olympiska pololandslaget. Så vad var felet? Varför kändes det alltmer som en gnagande tomhet när han på kvällen stod i företagsduschen efter att ha sprungit den obligatoriska milen. Det kunde inte vara Ida. Kärleken spirade ju och drömmen om hus i Saltsjöbaden kunde ju snart bli sann så det kunde inte vara sjurumsvillan som spökade där nere i magtrakten. Alltså. Ve och fasa. 

Det var arbetssituationen. 

Nisse hade gått Stefan Snömos kurs i personlig utveckling, ”mindfulness” (motsvarande, det hette något annat på den tiden), yoga och annat skojigt som ska frigöra anden och skapa lycka, och där hade han lärt sig att allt gick att lösa, bara man talar ut och reder upp saker i ett öppet och förtroligt samtal. Jovisst.
 
Med Chefen Chefson? Tänkte Nisse där i duschen, herregud. Och han insåg att Stefan Snömos aldrig hade träffat en människa som Chefen Chefson för i Snömos värld finns inga sådana. Där finns bara lycka, yta och fasad. Sikta mot stjärnorna och du blir lycklig, typ.

Och då blev Nisse arg och han skrek där i duschen FUCK SNÖMOS, han stampade med foten i golvet och tänkte nej nu jävlar! Och det här får jag fixa själv och redan dagen efter, faktiskt, tog han mod till sig och bokade in Chefen Chefson på ett personligt möte. Han berättade att han i stort sett trivdes, både i livet och på jobbet, men att han inte kände sig riktigt, riktigt, riktigt, lyckligt, lycklig på arbetet. Chefen Chefson tittade på honom och sa med djupt föraktfull ton i rösten:

-    Lycklig? Vem fan är lycklig, det är väl bara att beta av checklistan och jobba vidare? 

Då insåg Nisse att han kommit till vägs ände. Han diskuterade igenom saken på kvällen tillsammans med Ida (stora beslut ska du ta tillsammans med den du älskar, det hade coachen Snömos lärt honom) och dagen efter cyklade han in till jobbet och sa upp sig.

-    Kanske lika bra det, sa Chefen Chefson. Och fortsatte beta av sin checklista.

Och idag är Nisse vd på ett företag i Stockholm, han är gift med Ida, har 5 barn, och sjurums villa i Saltsjöbaden, helt enligt plan alltså, han är frisk som en nötkärna fast han snart fyller 50! SÅ där ser du hur viktigt det är att hitta rätt företag och rätt chef. Nisse nästan lycklig nu men han skulle egentligen vilja bo i Djursholm (för där är dom ännu lyckligare).

Vad hände med Chefen Chefson undrar du kanske? Ja han lämnade företaget, så småningom och är nu vd på ett annat företag. Han är inte lika frisk som Nisse och inte lika glad. Och nuförtiden sitter han och funderar på om han ska bygga en mur runt sitt sommarhus ute i skärgården så att han får vara ifred. Men så har han ju inte gått på Stefan Snömos kurser heller. Inte ens en liten mindfullness kurs, har han gått. 

När jag pratat med Chefson om Nisse så säger han:    

-    Om du bara visste hur många stollar jag mött i livet.

Av detta lär vi oss, ja vadå? Kanske att det är viktigt att välja rätt chef om du ska trivas på jobbet. Kanske inte räcker med en livscoach, en karriärcoach, en livspusselcoach, en matcoach, en studdy buddy (till de små barnen som vi alla värnar om), en PT, en Rut och en Rot och allt annat som finns att köpa.

Eller, det kanske är som vi sa hemmavid, där i Leppelandet, där jag växte upp:

Sköt dig själv och skit i andra, så må det gå dig väl i livet.

Typ. Liksom. I princip. Tänker jag. Och då är jag tydlig som en riktig svensk politiker.

28 oktober 2014
Till toppen av sidan Till topp