Vad kvinnor vilja.

Så bänkar vi oss på Handelshögskolan i Stockholm, i aulan, ett hundratal kvinnor och 10-15 män. Samma ojämna könsfördelning som alltid vid sådana här sammankomster, när studier kring kvinnor, ledarskap, jämställdhet osv. ska presenteras. WES, Women Executive Search, Kairos Future och IHM bjuder upp till ”fest” och det utlovas spännande resultat, som ska förvåna oss. Man har genomfört en enkät där 2000 (tvåtusen) kvinnor, chefer och 200 (tvåhundra) män, chefer, deltagit. Intressant fördelning. Jag återkommer till den, nedan, men, ja jag är förväntansfull. Kairos Futures analyser har jag bara goda erfarenheter av, IHM är ju mina vänner och Handelshögskolan är ju, tja, Handelshögskolan. Liksom.

Så vad presenteras? 

Kvinnorna får vi veta, har inte dåligt självförtroende, det är en myt, och kvinnor vill faktiskt ha makt, kunna leda och förändra. Men bara om det bidrar till en bättre värld. Och 50 % av kvinnorna svarar att de är ”födda ledare drivna av passion”. Dessutom samarbetar kvinnor, att dom inte gör det, vilket man hör ibland, är även den en myt och flera av kvinnorna i undersökningen har minsann rekommenderat andra kvinnor till chefsposter. Kvinnor vill förändra företag, för att kunna genomföra sina visioner. Och, kvinnor har ansvaret för hemmets skötsel, även när familjen har städhjälp, och en majoritet av kvinnorna säger sig leva i en jämställd relation. Men egentligen skäms kvinnorna för att dom lever i en ojämställd relation, men det vill inte kvinnorna säga.

Männen då? Slashasarna som inte ens orkar komma och lyssna. Undantaget då de som sitter i panelen, är lärare på Handels eller kopplade till IHM som broder Aludd och i viss mån, även jag, som bloggar på IHM. Hur är det med männen? Illa. Män rekryterar män. Motiveras av hög lön. Vill arbeta med kända varumärken, ”hjälper inte till” i hemmet och bryr sig inte om att förändra världen.
Blev vi förvånade? Någon av oss därinne i salen? Nix. Skulle inte tror det. Samtliga inblandade i den här studien vars fakta vi sett och hört tretton gånger på dussinet borde kunna bättre är så här. Den stora frågan är och förblir nämligen: 
Hur kan vi få fler män att bli engagerade i frågan kring jämställdhet, ledarskap och mer könsbalans på alla nivåer i ett företag?
Panelen är dock, jämställd, 3 män och 3 kvinnor. 

Bottennappet stod en av mina idoler för, nämligen Europaminister Birgitta Ohlsson, som med emfas sade att ”kvinnorna måste ut ur HR träsket”! Som om HR var en slasktratt, vilket det faktiskt inte är på företag idag. Ohlsson blev vänligt, men bestämt, tillrättavisad av moderaten Per Schlingmann, numera PR konsult, som ansåg att HR är en mycket viktig del för de flesta företag och organisationer.
Eftersom jag lider av dyskalkyli, kontaktade jag min räkne- och statistik kunnig kamrat, finansmannen Magnus och frågade honom: Kan man jämföra en grupp på 2000 med en grupp på 200 och hans svar var nej. Enligt projektbroschyren var de 200 männen som svarat, ”från en manlig chefspanel via Manpower, för att identifiera om det finns signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i ledarskapsroller.”  Oseriöst, sa Magnus. Förresten, tillade han, vad var det för ålder på de svarande? Ingen aning, svarade jag, någon sådan information finns inte i broschyren och gavs inte heller under presentationen.

Tänk om det är så att kvinnor och män är mer lika än olika och att det finns fler variationer inom respektive grupp, tänkte jag, han, hon, hen, ja ni vet. Kanske finns män som är mer som kvinnor och tvärsom, så att säga. Inte biologi, inte kropp, utan i skallen. Kanske finns lika många män som vill förändra världen, som kvinnor?

Vad var bra? Kommer bara på en sak just nu. WES vd Anna Stenbergs kommentar i Svenska Dagbladet (2014-05-06), näringslivsdelen, som för övrigt okritiskt anammade hela rapporten som någon slags nyhet. Och jag säger inte att det kvinnorna svarade är fel, inte alls. Men nytt eller förvånande? Knappast. Och att jämföra på det sätt man gjorde mellan kvinnor och män? Nja…
SÅ vad sa då Anna Stenberg i Svenska Dagbladet? Jo, att rekryterarna (de rekryterare som är män alltså) får skärpa sig och utvidga sina nätverk och höja blicken, kvinnorna finns därute! Och det håller vi alla med om. Och det där ska vi verkligen ta till oss och arbeta mer med. I alla fall i teorin och när vi ses på seminarier.

7 maj 2014
Till toppen av sidan Till topp