// //

De duktiga svenskarna?

Det finns en väl bevarad myt om att vi svenskar är ett sjusärdeles duktigt och kreativt folkslag. Många av oss har fått lära sig det i skolan, av media och naturligtvis av våra föräldrar. Det visade sig nämligen på 50 och 60-talet att vi låg före resten av Europa inom de flesta områden. Det gav skjuts in på 70 talet, men sedan började ”dom andra” komma ikapp och även gå förbi. Svensk industri blomstrade under några decennier, Europa skulle byggas upp efter andra världskriget. Nämligen. Vi behövde folk till industrin, det flyttade in italienare och finska medborgare till Sverige. Och andra. I tusental. (På tal om stål. Stålet var ju bra att exportera både under första och andra världskriget, vi hjälpte ju nazisterna med järnmalm och det fick nästan nazisterna att vinna kriget, kanske blivit så om inte ryssarna hade hjälpt oss och spöat Tyskland?)

Men i allafullafall. Byggandet, miljonprogrammen, det sociala folkhemmet, skolan etc. Kort sagt vi låg före. Och det var ju inte speciellt konstigt, vi stod ju utanför kriget. Vi hjälpte väl inga nazister, dummer, vi gjorde affärer.

Men. Vafalls. Vi arbetar inte mer än andra. Tvärtom faktiskt, vi ligger på 28de plats i västvärlden, dvs. under snittet (www.ekonomifakta.se) men livspusslet är vårt största problem och 80-talisterna är dom som är ”borta” från arbetet mest (hemlig källa). Vi ligger inte i topp när det gäller en rad områden men vi har en tendens att tro att det ordnar sig ändå. Vi är ju svenskar.

Det sägs att en del norska medborgare fortfarande är lite sura för det där, med andra världskriget alltså, men norrbaggarna har ju oljan nu så vad har dom att gnälla om? Börjar iofs sina, källorna, hörde jag häromsistens. Precis som Northug och Björgen. Det är Kalla som regerar nu. Vi är bäst igen. På milen. På skidor. 

Familjen Wallenberg blev ju ännu rikare tack vare sina affärer med tyskarna (ja det var ju nära att USA sa upp bekantskapen med familjen och jänkarna kollade noga upp både Jacob och Marcus Wallenberg och vad dom hade för sig). Samtidigt ska sägas att bröderna Jacob och Marcus under hela kriget hjälpte den tyska motståndsrörelsen, (läs bl.a. Anna-Lena Lodenius, Farlig förbindelse).

Nu kommer sanningen och du kommer kanske inte att tycka om den. Vi är inte duktigare än dom andra, vi kanske inte ens är lika duktiga. Det var bara kriget, inget annat, som gjorde att vi låg före. Idag ligger vi till allas vår stora förvåning, efter. Inom en rad områden. Skolan kanske är mest belyst. Större delen av svensk industri ägs av företag eller aktieägare i andra länder och flaggskeppen är inte längre i vår ägo. Vi måste alltså kämpa. Arbeta mer. Gynna entreprenörer. Hjälpa små företag att växa. Ta tillvara på och stötta forskning. Och det tycker jag inte att vi gör. Vi är fortfarande kvar i gamla drömmar. Tittar yrvaket upp ibland när det kommer någon rankning från företagsvärlden eller OECD. Sverige 12a. Sverige på 27de plats osv. 

Det enda ”svenska” som finns kvar, egentligen, av de riktigt stora bolagen är två familjeägda företag där det ena IKEA leds av en man som lämnade Sverige för 30 år sedan, startade en stiftelse i Schweiz för att slippa insyn och skatt, Kamprad alltså. Den andra familjen heter Persson och har ett företag som heter H & M. Stefan Persson hotade på 90-talet att flytta utomlands av skatteskäl men då sänktes skatten för familjeföretagare och idag betalar Persson mest skatt i Sverige (SVT Nyheter 2012-12-16). Å andra sidan har han ju en hygglig månadslön. Men det är klart, har man en förmögenhet på några hundra miljarder kronor så vill man ju ha kvar slantarna. Jag fattar det.

Solidaritet, att dela med sig via skatter, är det solidaritet med andra människor det? Betala skatt. Ja jag tycker nog det. Inte att det är sexigt, men, solidariskt, jepp. Men är det är väl ingenting för rika människor. Va? Varför skulle dom dela med sig, dom har ju gjort jobbet själva! Har dom? Verkligen? Inte utan billig arbetskraft, i den så kallade tredje världen, och inte utan ”hårda nypor”, nej utan det så hade det inte gått. Det där med att bli rik, det är ju en omöjlighet om du inte fuskar. Möjligen med undantag för den som gör ett klipp. Det går inte att spara sig rik. Flera hundra svenskar har haft hemliga konton i Schweiz visar det sig nu även om ett antal har tagit hem slantarna efter förra regeringens amnesti. Betala skatt? Jag? Nämen va f-n! ”Men grekerna, jo, där vet du, där finns det myglare, oj, oj, oj”.

(Det här för oss osökt in på ännu en parentes. Ägandet alltså. Visst är det helt underbart sjukt att någon kan äga mark? Jamen tänk efter, hur kan någon äga marken vi alla går och står på? Kommunist? Jag? Nej, varför då? Om du är normalbegåvad och inte ”äger” mark så förstår du vad jag menar. All mark är ju i grunden stulen från någon annan och den ”annan” är du och dina förfäder.) 

Nu ska vi göra affärer igen. Med Saudiarabien. Vapensystem. Behöver vi det? Affären ska vara på runt 700 miljoner såg jag häromdagen. Är det mycket pengar? Nej, naturligtvis inte. Det är en spottstyver i statens stora lada, även om den är tom! Kanske lämpligare att fundera över huruvida vi ska göra affärer med en diktatur. Det största problemet i Saudiarabien tycks, enligt media vara att kvinnor inte får köra bil, men, nja, det är väl mer en så kallad lustig mediagrej. Tortyr i fängelser tycker jag låter värre(2012-05-28, www.amnesty.se). Tro nu inte att jag vill neka någon kvinna körkort, tvärtom faktiskt, fler kvinnor bakom ratten minskar olyckor enligt Trafikverket. 

Lets face it. Vi är inte ett utvalt speciellt folk. Vi är lika bra eller dåliga som mänskligheten i stort. Lika bra att få det sagt, skrivet, så kan vi börja på ny kula och bygga upp någonting tillsammans med ”dom andra” som flyttar in i landet, oavsett varför dom kommer till denna avkrok av Europa.

25 februari 2015
Till toppen av sidan Till topp