// //

Michael Engström; IHM-läraren som skrivit industrihistoria

 
Hur skapar man en helt ny bransch? Michael Engström vet, och han kan verkligen konsten att berätta en historia. Vi träffade den jordnära pedagogen en solig majdag på IHM i Malmö för att prata om hans karriär. Så häng med på en affärsresa från trendigt 80-tal till IT-boomen vid millenieskiftet! 
 
– Du har varit företagsledare i 25 år, varav 14 år utomlands. Var startade du din karriär?
– Jag började jobba extra på tryckeri i Malmö efter gymnasiet. Det var där jag fick upp ögonen för marknadsföring och reklamvärlden. Då hette det reklambyråer, och jobbade man med reklam så var man ascool. På den tiden skulle man ha jeanskjorta och snusnäsduk, det var uniformen i den världen. 
 
– Var det som man föreställer sig 80-talet med snabba bilar och snabba pengar?
– Jo, men det var det. Idealet var yuppien, the young urban professional. Även om du var rörmokare så klädde du upp dig, så du såg ut som en börsmäklare när du skulle ut på stan.
 
– Hittade du något jobb inom reklambranschen?
– Ja, efter lumpen började jag jobba för en reklambyrå, men sen ville jag bli säljare, för de fick ha kostym, slips och tjänstebil. Jag började sälja kopieringsmaskiner för ett litet företag i Malmö runt 1987. Det var en tuff skola att knacka dörr helt provisionsbaserat. Efter att jag blivit säljare ville jag bli chef.
 
– Varför?
– Bestämma över andra, makt och status, det verkade jättecoolt. Så tänkte jag då, det är bara att erkänna.
 
– Och hur gick ditt sökande?
– Jag började leta och lyckades få ett försäljningschefjobb på ett stort amerikanskt företag som hette Fasson, de sålde självhäftande material, typ etiketter. Då var jag 26, men jag skarvade och sa att jag var 27 för det lät mycket mer. Jobbet gick inte bra, eftersom jag inte var någon bra chef i början. 26 år gammal och chef över 40-åriga gubbar, och jag skulle ha alla svaren.
 
– Hur utvecklades du därifrån?
– Jag gjorde karriär inom Fasson. Jag blev försäljningschef för Sverige, sen för Skandinavien och sen blev jag marknadschef för Europa och flyttade till Holland med familjen. Totalt har jag jobbat 14 år utomlands.
 
– Vad var ditt driv under den här perioden?
– Allting gick ut på att bli Director. Fick man titeln Director på sitt visitkort, så behövde man inte sitta i ett kontorslandskap utan man fick ett eget rum, en sekreterare och tjänstebil, och man fick flyga business class.
 
– Vad hände sen?
– Sen bestämde vi oss för att flytta hem till Sverige. Då landade jag ett jobb som Global Sales Director på ett lundabaserat företag som hette Axis Communications. Då är vi framme vid -99, vid IT-boomen. Det var en katastrof, när jag kom första dagen visste ingen ens om att jag skulle börja. Så här sa de:
 
– Du kan väl hitta på en plats här i kontorslandskapet?
– Men jag är ju director, Jag kan inte sitta här! 
– Alla sitter i kontorslandskap här! 
– Oj då.
 
– Haha, hur utvecklades din roll på Axis communication?
– Under en introduktionsdag berättade VDn hur han tänkte när de startade Axis Communication. Han pratade om deras vision, att företaget skulle styras av värderingar snarare än av personalhandböcker. Det gjorde ett jättedjupt intryck på mig. Jag insåg att så här ska man styra företag, inte detaljstyra människor, utan istället berätta för personalen att hit ska vi, dessa regler gäller, men du får själv lösa resan. Det blev en omskolning för mig. 
 
– Hur gick det för dig på Axis sen?
– Vi gjorde en fantastisk turnaround på Axis i USA, som höll på att knäcka hela Axis för då var det fruktansvärt mycket pengar. Först säga upp en massa människor, sen lägga en strategi framåt, och till sist få med mig de människor som skulle vara kvar. Att lägga grunden för ett miljardföretag, det är nog det största jag gjort. Axis Communications omsatte 8 miljarder och såldes till Canon för 23,6 miljarder. En annan stor grej är att vi skapade en helt ny bransch.
 
– En helt ny bransch? Vilken bransch då?
– Den digitala videoövervakningsbranschen. 
 
– Hur gick det till?
– Axis var duktiga på att nätverksansluta olika grejer. Alla satt med egna skrivare på skrivbordet i början, sen kom man på att man kunde ansluta alla skrivare till ett nätverk för då behövdes det inte lika många. Sedan kom vi på fler grejer som man kunde nätverka, exempelvis scanners och lagringsenheter. En av grundarna till Axis var i Japan och sa till en distributör: Vi kan nätverka allt! Då var det någon där i konferensrummet som tittade sig omkring och såg att det låg en reklamerad analog övervakningskamera där inne, och så sa han: 
 
– kan ni nätverka den här?
– Klart vi kan!
 
– Så ni nätverksanslöt kameran?
– Ja det gjorde det för att vi kunde det, inte för att det fanns ett fantastiskt marknadsbehov. Vi hade en modell och sålde lite grand. Men så när jag kom över till USA, så var det kris i den amerikanska verksamheten. Då hade vi kameran och sa att vi får göra det bästa vi kan med den här. Vi försökte ta reda på vem som köper våra kameror och insåg att det gör man i säkerhetsbranschen, därför reste vi till en säkerhetsmässa. Vi hade en pytteliten monter med vår kamera där, och så kom alla gamla CIA-agenterna och tittade nyfiket. 
 
– Det är en spännande liten kamera ni har
– Ja, det är jättehäftigt, ni kopplar upp den till ett nätverk och så går ni till er browser, slår in er IP-adress och så kan ni se bilderna från kameran!
– Intressant, när vi har 300 sådana kameror, ska jag ha 300 fönster öppna samtidigt på datorn eller hur tänker ni?
 
Vi insåg att det inte räckte med en kamera utan vi behövde ett helt ekosystem. Det blev en bransch som idag omsätter kanske 100 miljarder. Idag är övervakningskameror som är anslutna till ett datornätverk svensk industrihistoria.
 
– Vilken story! När lämnade du egentligen chefspositionerna i världen för att bli konsult hemma i Sverige?
– 2008 gick jag med som licenstagare av ett koncept, som hette Ahrens Rapid Growth. Det slumpade sig så att Axis Communications värderingar kommer från Ahrens koncept. Jag visste därför vad det innebar, och efter mindre än två år fick jag och en till kille möjligheten att köpa hela konceptet. Det är idag min huvudsysselsättning. Ungefär samtidigt så började jag utbilda på IHM.
 
– Vad tror du gjort din pedagogik så populär?
– Vad jag tror är att det märks att jag brinner för ämnet. Jag vill att det ska vara roligt. Man ska lära sig seriösa grejer, men på ett lättsamt sätt.
 
– Hur ser du på IHM som plattform för att undervisa?
– Jag älskar IHM. Framförallt har jag blivit förälskad i Business Management, för det är en utbildning som verkligen gör nytta. Jag gillar IHMs tanke att inte ha anställda lärare utan istället anlita personer som mig, som är ute i verkligheten. För då kan jag komma in med konkreta exempel. Ska du upp på Kebnekaise, vem vill du ha med dig då? Vill du ha med dig någon som läst alla böcker om Kebnekaise, men aldrig varit där uppe, eller vill du ha med dig den som läst ett par böcker och som klättrat upp tre gånger själv?
 
 
18 juni 2018
Möt Preben Pedersen på Tullhuset i Hönö Klåva
Möt Emelie Johansson, Service Manager på MTR Express
En bra start på en hållbar karriär i affärsvärlden. Läs mer
Till toppen av sidan Till topp