IHM hjälper polisen säkra bevis

För att kunna ställa fler brottslingar inför domstol jobbar polisen sen några år tillbaka med att ta fram nya arbetssätt. Under 2011 fick de hjälp av en grupp elever från IHM Business School, som såg över Malmöpolisens rutiner och föreslog flera åtgärder som nu införts.

– Polisens effektivitet är föremål för ständig debatt och det är viktigt för polisen att jobba med de här frågorna, berättar Anna Gustafsson.

IHM-eleverna Henrik Oredsson, Eva Olsson, Adis Korjenic och Cathrine Sjöblom

De fem eleverna Eva Olsson, Henrik Oredsson, Cathrine Sjöblom, Adis Korjentic och Mathias Söderlunds hjälp till polisen utgjorde deras examensarbete för IHM. Till vardags arbetar de i näringslivet, men har studerat bland annat verksamhetsstyrning, projektledning och business management på IHM Business School för att ge sina karriärer en skjuts framåt. Deras examensarbete ligger nu till grund för en rad förbättringar som har fått polismyndigheter från bland annat Stockholm, Kalmar och Uppsala att komma till Malmö på studiebesök. Djupintervjuer, fokusgrupper och workshops är några av de verktyg studien använt. Cathrine Sjöblom förtydligar;

– Vi gjorde också en analys av ärendehanteringen för anmälningar, med fokus på våld i offentliga miljöer och i nära relationer där förövaren är över 18 år. Följdes den handbok som finns? Togs foton? När hölls förhören?

– Utbildningen i verksamhetsutveckling gjorde att vi hade rätt verktygslåda med oss, inflikar Adis Korjentic.

Kvalitetsbristerna kostade 50-150 Mkr

IHM-gruppen fann att inom ramen för en vanlig utredning finns minst nio tillfällen då information lämnas över mellan olika personer eller avdelningar. Vid varje över-lämning kan information gå förlorad. I de fall ett fel görs tidigt i kedjan, exempelvis bristande dokumentation av brottsplatsen, kan det leda till att hela ärendet får läggas ner i ett senare stadium. Det gäller att ha klara rutiner, så att varje polisman redan från början vet vad som förväntas. Och det gäller att man kommunicerar med varandra.

– Tänk dig att varje avdelning är som en silo. De är avskilda från varandra med tjocka väggar, förklarar Cathrine Sjöblom.

I IHM-studien uppmärksammades en rad brister. 10-30 procent av Malmöpolisens budget gick åt till saker som kan klassas som kvalitetsbrister. Det motsvarar en årlig kostnad på 50 till 150 miljoner.

– Det handlar om att kvalitetssäkra ärendehanteringen, att titta på hela kedjan från anmälan till åtal. De hade inte så bra resultat tidigare. Trots att det har blivit fler poliser så är det inte fler ärenden som lagförs, säger Eva Olsson.

Bättre kommunikation den röda tråden

– Polisen visste mycket av det här tidigare. De hade själva identifierat brister i arbetet och gett ut en handbok. De anade var felen satt, men vi kom utifrån och kunde granska dem mer objektivt, fortsätter Eva.

– Vi har blivit bättre på initiala åtgärder, alltså på att säkra bevisning. Det här projektet har gjort oss bättre på dokumentation. Det kommer på sikt att leda till att fler ärenden lagförs. För att väcka åtal i till exempel ett misshandelsfall räcker det inte att ord står mot ord. Man behöver förhöra vittnen, dokumentera skador och undersöka brottsplatsen. Det har vi blivit bättre på med de här nya åtgärderna, säger kommissarie Anna Gustafsson.

Gruppen har föreslagit en rad förbättringar. Det handlar bland annat om en kompetensmatris, för att få en översikt av vilka kompetenser polisen redan besitter. En annan åtgärd är att införa ett system med taktiska utredare. Idag kan flera olika polisenheter komma till en brottsplats och göra olika saker. Då finns en risk att man missar något. Med en taktisk utredare är det klart och tydligt vem som har befälet, och då får polisen också en bättre översikt av situationen.

Andra åtgärder kan vara att införa funktionsbeskrivningar för personalen, så att de vet vad som förväntas av dem, att slå samman ledningen för tre närpolisområden eller att synka polisområde Malmös schema med Länskommunikationscentralen. Den röda tråden är att man måste kommunicera bättre.

Kvalitetsledningssystem infört

Flera av förslagen har redan införts. På gruppens inrådan sitter checklistor uppsatta på väggarna, så att utredarna inte ska missa något viktigt steg. Varje beslut som tas i en utredning ska numera dokumenteras och motiveras. Studien har lett till att ett kvalitetsledningssystem kallat Inre operativ skicklighet numera genomsyrar utredningsarbetet. Polisen jobbar också mer med återkoppling till medarbetarna.

– Polisen är en hierarkisk organisation, men det finns en otrolig förändringsvilja hos dem. De har varit helt öppna mot oss och vill verkligen göra något bra av det här. Det hjälper ju inte att ha fler poliser i tjänst om de gör fel saker, säger Henrik Oredsson.

De nya rutinerna gör att poliserna mår bättre och är tryggare i vad som förväntas av dem. Och när fler brott klaras upp ökar också allmänhetens förtroende för polisen, menar gruppen. Men utan sin utbildning i verksamhetsstyrning hade de inte kunnat genomföra studien.

– Utbildningen har varit ovärderlig, säger Eva Olsson.

Studier parallellt med jobb

Men är det verkligen värt att lägga så mycket tid på en utbildning?

– Absolut, svarar gruppen i kör.

– Utbildningen kräver mycket. Först jobbar vi på våra vanliga jobb, sen studerar vi 20 timmar i veckan utöver det. Man brukar skämta att IHM står för "Inte Hemma Mer". Det är jätteviktigt att kommunikationen där hemma fungerar, att man har familjen med sig. Och att arbetsgivaren tror på dig, säger Henrik Oredsson.

– Jag skulle definitivt göra om det. Vi har fått nya roller i våra yrkesliv. Nya befattningar och ansvarsområden. Utan IHM hade jag inte fått jobbet jag har idag. För mig var det en fråga om kompetenstörst. Trots att man blir äldre är det viktigt att fortsätta kompetensutveckla sig. Det händer så mycket nytt hela tiden. Jag valde mellan IHM och Lunds universitet. Det som avgjorde var att IHMs lärare själva kommer från näringslivet, avslutar Eva Olsson.

7 november 2013
Till toppen av sidan Till topp