// //

George Smidelik, en mästare på upplevelsebaserad inlärning

Trots samarbetet med jättar som Ikea och Samsung har George Smideliks företag A&O Konsult en mycket anspråkslös webbplats, som andas sent 90-tal (mer om detta sist i intervjun). Men det är också det enda som slår mig som omodernt med denne man. Hans tankar om hur traditionell utbildning bör förändras är både revolutionerande och inspirerande! Det är inte bara jag som inspireras av stjärnpedagogen från Budapest - så här sa Hönö-krögaren och IHM-alumnen Peder Pedersen under en intervju jag gjorde med honom i förra veckan:

– Ska jag vara helt ärlig så överträffar George allt annat, han är överlägsen alla andra jag haft. Han har en röd tråd i allt han gör. Hade all utbildning i det här landet gått till som Georges utbildning inom projektledning, så hade det varit klass på all utbildning. Det är otroligt mycket från IHM som har en femma, men han är en sexa. 

Jag läser upp Prebens ord för George i Cafeterian på IHM Business School i Göteborg för att se hans reaktion.

– Jag blir naturligtvis väldigt glad att höra detta, Karln har det hela klart för sig, säger George med ett skratt och fortsätter:

– Preben var en oslipad diamant och kanske inte helt klart över sin egen kapacitet, det var väldigt kul att hjälpa till att synliggöra hans egenskaper..

– Vad kännetecknar oslipade diamanter?
– Vi alla är mer eller mindre oslipade diamanter, jag tror att oavsett vilka skolor vi gått eller hur framgångsrika vi är, så finns det alltid sidor som vi kan bli bättre på och saker som vi kan upptäcka. Även om en person är väldigt duktig och erfaren, är det lätt att man hamnar i en trygghetssfär. En sådan person kan oftast bli hjälpt att hitta andra sidor hos sig själv.

– Vad särskiljer din pedagogik?
– Jag tror att det finns en del punkter som särskiljer den, eftersom jag är organisationskonsult, psykolog, vuxenpedagog så har jag funderat väldigt mycket på vuxenlärande. Jag är övertygad om att lärande skall vara upplevelsebaserat, utforskande, lustfyllt och direkt kopplat till ett upplevt kunskapsbehov.

– Vad innebär vuxenlärande? Hur skiljer den sig från utbildning till barn och ungdomar?
– Vuxna känner generellt ett mycket större motstånd mot att testa nya beteendemönster än exempelvis en elvaåring, som inte har gått på den upptrampade stigen, utan har en större möjlighet att kasta sig in i något nytt och spännande. För vuxna handlar det väldigt mycket om en avinlärning först. 

– Avinlärning?
– Många studenter inleder en utbildning med att sätta sig själva i en viss elevroll och läraren i en auktoritetsroll, vilket sällan är ändamålsenligt för lärandet. Därför måste detta beteende först skalas av, och sedan kan man öppna upp personens sinnen för ett utforskande beteende.

– Hur menar du?
– Låt mig ta ett exempel från när jag inleder undervisningen i projektledning. Då börjar jag ofta med en övning där man ska kasta boll, och det handlar om att få de här bollarna att gå runt i organisationen på ett tidseffektivt och smart sätt, att skapa ett flöde. Redan där ser man hur deltagarna faller in i lärare/elev roller, där man förväntar sig att läraren sitter inne med kunskapen och ska lära ut hur man ska lösa problemet, sen ska eleven presentera lösningen och läraren ska betygsätta. 

– Hur tycker du istället man ska se på på lärarens roll?
– Jag tror man bör se läraren på IHM som en erfaren kollega, en resurs som kan hjälpa till att belysa saker och ting. För det finns ingen manual om hur man bör göra när det gäller att hantera ledarskap, projekt och människor. Det finns inte en rätt sätt att göra det på, varje projekt är unikt. Det som funkar när du ska bygga Öresundsförbindelsen funkar inte när du ska bygga mjukvara för en telefon - men känner du till byggstenarna och vilka alternativ du har, då är du mycket mer rustad att hantera verklighetens situationer.

– Borde detta tänk appliceras på svensk undervisning generellt?
– Absolut! Jag tror att väldigt mycket av det våra barn lär sig i skolan är baserat på det sätt deras lärare blivit lärda på 50 och 60-talet. Utvecklingen har inte alls hängt med på vad som hänt inom hjärnforskningen de senaste 20 åren när det gäller förståelse för hur minnen bildas, hur motivation skapas och hur våra hormoner påverkar vår mottaglighet för information.

– Har du något exempel på vad som borde förändras i den svenska skolan?
– För det första behöver man skapa motivation kring lärandet. Det är fantastiskt att se förstaklassare komma till skolan, hur otroligt entusiastiska de är, hur otroligt taggade de är, att äntligen få lov att börja skolan. Tittar man på högstadieeleverna istället, så är skolan en pest och pina. Det har hänt någonting under resans gång.

– Vad beror detta på?
– Jag tror det beror på att vår hjärna klassar alla situationer vi upplever som antingen en möjlighet eller ett hot. Antingen hjälps man av något, eller så har man en situation där man riskerar att misslyckas, vilket påverkar min status i gruppen, min egen självkänsla och då drar ardenalinströmmar igång. Tyvärr är det allt för många adrenalinkällor i skolans sätt att bygga upp lärande. Du kan styra beteende genom belöning/bestraffning, men du kan aldrig skapa inre motivation genom det, och det gör oss aldrig smartare. Man bör istället skapa lust, en känsla av att jag gör något för att jag har ett behov av det.

– Hur skapar man lust för lärande?
– När min son gick på högstadiet i slutet av 90-talet så hade de en lärare i naturkunskap som fick för sig att eleverna skulle lära sig det periodiska systemet. Grattis! De höll på en hel termin, men det gick bara inte in. Samtidigt kom en Pokémonvåg, och när han hookade på den tog det honom en vecka att lära sig alla 360 pokémons, vilka som var gräspokémons, vilka som var eldpokémons och hur många HP poäng de hade. De hade helt meningslösa namn - Mew och Charizard - och på en vecka hade han memorerat allihop. 

- Hur skulle svensk skola kunna använda det här?
– Spelbranschen ligger hästlängder före de flesta skolorna. Tänk om man skapat ett spel som heter Pokémist istället och istället för Pokémon haft grundämnen i spelet. Precis som grundämnen kategoriseras Pokémon efter sina egenskaper, atomnummer finns också på pokémonsidan då alla pokémons är numrerade. Ett sådant spel hade varit både motiverande och lärorikt.

– Vilka andra förbättringar skulle du vilja se inom svensk undervisning?
– En känsla av sammanhang! Jag är oerhört kritisk till att man delar upp lärandet i olika ämnen. Det här är naturkunskap, och så har vi historia, och så har vi matte och så jobbar man sen i de hinkarna separat. Men du sätter inte in de i ett sammanhang, du kopplar inte ihop saker. Jag tror man behöver jobba mer tvärvetenskapligt, med många olika perspektiv samtidigt så att man ger ut en karta som faktiskt går att använda.

– Återspeglar dina tankar hur man tänker i utbildningsbranschen idag?
– Vad jag kan se så är det dubbelriktat. Inom barns lärande så finns det många banbrytande pedagogiker, exempelvis Montessoripedagogiken, vilken bygger mer på helhetstänkande. Det finns många forskare och pedagoger som brinner för det här synsättet. Sen är milleniegenerationen på väg ut i verkligheten, och de ställer helt andra krav. De är inte alls pigga på att inordna i sig ett system enbart för att vi alltid gjort på det sättet. Men det finns de som arbetar för standardisering och centralisering, så att utbildning ska följa en viss mall. Då blir det lättare att kvalitetssäkra och lättare att hantera det hela administrativt. De krafterna är också väldigt starka och de begränsar mycket av spelutrymmet för den här typen av pedagogik. Så svaret är: Det beror på.

– Det beror på, så har du uttalat dig i ett tidigare sammanhang, ett blogginlägg på IHM.se från 2013 döptes efter det ordvalet från din sida.
– Ja, ställer en lärare en taskig fråga, så kommer man alltid att kunna klara sig med Det beror på, men då får man också vara beredd på följdfrågan: Beror på vadå? Man måste förstå vad det beror på och kunna resonera kring det. Att hantera problemlösning är inte att följa en uppgjord mall, utan det är att ta sig igenom en unik labyrint. Det är som att spela schack - är det bra att öppna ett parti schack med springaren? Det beror på! Det beror på vem du spelar med och vilken taktik du eftersträvar, det beror på hur många gånger du tidigare öppnat på vanligt vis, med bonden. Inget är rätt eller fel, bra eller dåligt men allt får konsekvenser. Jag vill kunna få människor att se alternativen som finns framför dem och utforska de olika utfallen. Den möjligheten finns i många av IHMs utbildningar idag.

– Det har varit väldigt intressant att prata med dig George, men innan vi avslutar måste jag fråga dig om ditt företags A&O konsults hemsida.
– Den är rolig, vad tyckte du om den?

– Det var en upplevelse att kika på den!
– Tack! För någon månad sen ringde en kille mig och sa att han hittat mig via min hemsida och undrade om jag var intresserad av att träffa dem och diskutera ett uppdrag. Jag svarade: Du skämtar? Hur tänkte du då? Då svarade han: Jo jag kollade runt på din hemsida och såg att du varit igång sen 1982 och har man överlevt i 40 år med en så urusel hemsida så måste man vara väldigt bra på det man gör, avslutar George Smidelik med ett skratt.

 
7 juni 2018
kan leda projekt i vilken bransch som helst.
Möt Preben Pedersen på Tullhuset i Hönö Klåva
Till toppen av sidan Till topp