// //

Är du också digiholic? Time Well Spent är rörelsen som vill väcka dig.

Kollar du hur många likes du fått på ett facebookinlägg bara sekunderna efter att du lagt upp det? Tittar du mer på telefonen än filmen du hyrt, trots att filmen var bra? 

Ungdomar mellan 15 och 25 år kollar på sina mobiltelefoner varannan minut, och i svenska hem blir det allt vanligare att vuxna människor behöver reglera sin egen skärmtid. Vad är det egentligen som pågår?

Allt fler börjar nu ifrågasätta hur stor kontroll internet, sociala medier och smarta telefoner har över människors tillvaro. Time Well Spent Sweden startade i december förra året och är en av aktörerna i motståndet mot det hur det digitala klimatet försöker stjäla precis all tid och uppmärksamhet vi har.

– Vår idé är att vi vill verka för en värld där tiden vi lägger på digitala tjänster känns meningsfull och välinvesterad. Vi försöker göra det på två olika sätt: Vi vill både inspirera våra kollegor i teknikbranschen till att reflektera över vad som är Time Well Spent (väl spenderad tid) för användarna, men också hjälpa konsumenter att bli mer medvetna i sitt teknikanvändande, säger Hoa Ly, Doktor i psykologi och talesperson för rörelsen.

 

Bakom Time Well Spent Sweden står tio digitala bolag, vars ledstjärna är att skapa upplevelser som deras användare känner är väl investerad tid. Hoa Lys företag Shim bygger en psykologiapp, ett annat bolag driver The Mindfulness app.com och ett tredje, Lifesum satsar på träning och hälsa.

– Vi tyckte det behövdes en debatt även i Sverige, så jag mailade Tristan Harris och frågade om vi kunde använda Time Well Spent Sweden och han sa att det var ok. Då körde vi igång säger Hoa Lya.

Tristan Harris är IT-designern som sa upp sig från sitt toppjobb på Google och grundlade Time Well Spent 2013 som en motreaktion mot hur IT-jättarna arbetar för att fånga sina konsumenters hela tillvaro - och det med högst problematiska metoder. Han har blivit kallad det närmaste Silicon Valley har ett samvete. 

För ungefär ett år sedan höll Tristan Harris ett uppmärksammat TED-talk, där han beskrev ett skräckinjagande scenario som hämtat från en Science Fiction-film: Ett rum med 100 IT-designers som formar en miljard människors tankar och känslor. Problemet är att rummet existerar i verkligheten, i Googles och andra IT-jättars högkvarter i Silicon Valley, USA och rummets syfte är att fånga så mycket av internetanvändarnas tid som möjligt.

– Det finns ett dolt mål med alla teknologier vi skapar, målet är tävlingen om vår uppmärksamhet, berättar Tristan Harris i sin föreläsning.

Det är denna tävling (eller Kriget om vår uppmärksamhet som Radioprogrammet Kropp och Själ i P1 valde att kalla sin dokumentär i ämnet) som får IT-bolagen att systematiskt driva människor att lägga mer och mer tid av sin tid på smartphone istället för saker de egentligen vill. Enligt amerikanska studier är det genomsnittliga mobilanvändandet nu uppe i 4,7 timmar per dag, och det har till och med skapats en term för skräcken att vara utan sin telefon: nomophobia. Så här säger Hoa Ly på Time Well Spent Sweden om problemet:
 
– Det som vi anser behövs, är ett nytt perspektiv inom teknologibranschen, där man börjar diskutera baksidorna och hur vi kan utforma tjänster på nya sätt. Till exempel hur vi kan lägga in stopping cues som ger människor möjlighet att tänka efter mer.
 
– Vad är stopping cues för något?
 
– Ett stort problem med många av tjänster vi använder för mycket, är att de inte har det man kallar för stopping cues. Stopping cues är markörer eller breaks som gör att användaren får möjlighet att tänka till och fundera - borde jag göra något annat just nu?
 
Ett exempel på tjänster som saknar Stopping cue är Netflix och Youtube, och nu även SVT Play, eftersom de automatiskt spelar upp nya filmklipp istället för att fråga användaren - vill du fortsätta se filmklipp? Ett annat exempel på avsaknad av stopping cues är Facebook och Twitters nyhetsflöden, tidigare avbröts dessa flöden efter ett antal inlägg och man fick aktivt byta sida för att läsa mer. Nu kan man scrolla neråt tills långfingret går ur led, och den psykologiska effekten blir att användarna ofta fastnar i ett ändlöst scrollande, påhejat av de förrädiska dopaminkickarna i huvudet som utsöndras när nya saker finns att upptäcka.
 
– Frågan måste upp på agendan och diskuteras, hur vi använder teknologi som verkligen är bra för oss, teknologi som är linje med våra mål. Det är väldigt få människor som vaknar på morgonen och tänker att mitt mål idag är att vara två timmar på Facebook, men ändå fastnar många där. Målet borde vara att hjälpa människor att leva bättre liv, inte sluka så mycket av deras tid som möjligt, säger Hoa Ly.
 
Frågan är dock hur trenden ska kunna vändas när så många aktörer tjänar sina pengar på annonser och därmed är helt beroende på mycket tid användare lägger på just deras digitala plattform. Hoa Ly är optimistisk och gör en jämförelse med mat.
 
– Det var en svår fight för hälsosam mat att övervinna fast food, för det var både billigare och något som människor ville ha. Men i och med att det skapas en medvetenhet, så skapas det också en kultur, och även kultur styr oss människor.
 
– Hur arbetar Time Well Spent Sverige för att skapa medvetenhet om problemet?
– Vi är ute och diskuterar i media och vi ordnar också egna meetups där vi bjuder in allmänheten att diskutera den här typen av frågor. Vi lägger också upp saker på vår site, vi finns på Twitter och även på Facebook. Det kan låta ironiskt att vi använder dessa plattformar själva, men vi vill lyfta fram att mycket av den här tekniken i sig är otroligt bra. Vi är alla teknikoptimister på Time Well Spent Sweden, annars hade vi inte byggt digitala tjänster själva. Det handlar om att även se baksidorna och hur teknik kan användas på bästa sätt.
 
I denna informationsfilm från Time Well Spent Sweden presenterar de vad problematiken rör sig om:
 
 
Artikelkällor: ASAP Science, Institute of Practitioners in Advertising,
 
 
24 april 2018

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Till toppen av sidan Till topp