Vem har rätt att smycka det offentliga rummet?

Under påskhelgen har jag, medan jag lagat och ätit mat, funderat lite kring det här med utsmyckning av våra städer. Vem är det som gör vad och vem är det som bestämmer vad som är fint?  Bara namnet ”offentligt rum” gör att jag känner mig exkluderad, för hur är jag som en vanlig människa en del av det?

Just nu så blommar körsbärsträden på Järntorget som jag passerar varje dag, jag tycker det är fint men jag är inte överexalterad som bla. min fru är. Hon går gärna en omväg för att titta på träden och hon tar säkert foton av träden varje gång. Det är för övrigt alltid några som står och tar bilder på träden och vi har nog alla sett dem i våra FB-flöden. Men…

…när jag kom gående där förra veckan så höll några på att hänga upp små japanska rispappersbollar i träden och lite vid sidan om så fanns en skylt som berättade att det just nu är en japansk-vecka på Botaniska trädgården. Att budskapet var rätt i målgruppen är ingen tvekan om men frågan är med vilken rätt de använder våra träd till detta?

Men det var ju fint och lite mysigt säger säkert några av er, det gör väl inget under en kort period säger andra, varför ska du klaga på det tycker säkert flera. Jag kan tycka att det är ok men jag tycker träden är finare utan.”De ska vara attraktiva mötesplatser för alla, de ska vara till för alla på lika villkor och särintressen ska inte tillåtas styra.” är ett citat på Wiki om det offentliga rummet och om det är rätt så tycker jag definitivt att de gjorde ett övertramp.

För vad är fint? Jag tycker att graffiti är väldigt fint (inte klotter) men det är uppenbarligen väldigt många som inte tycker det om man ser till antalet platser där det tillåts. Är det då rätt att jämföra graffiti med små rispappersbollar?

Nej kanske inte, men frågan att ta sig rätten att utsmycka vår stad är densamma oavsett om du är gerillaodlare, lyktstolpsvärmarstickare, rispappersbollshängare, pappersfjärilshängare, gatstensutbytare eller graffitikonstnär. Skillnaden är den att graffiti anses av många som skadegörelse, det andra är bara fint och gulligt.

Är jag då emot att folk tar sig rätten att utsmycka vår stad? Nej, tvärtom, jag gillar det även om jag inte gillar alla enskilda verk. Jag tycker att en levande stad måste innehålla en stor portion av egenmäktigt förfarande vad gäller att smycka det offentliga rummet, annars blir allt bara likriktat. Men jag tycker att om man nu gillar rispappersbollar så kan man också tillåta sig att förstå att det finns folk som gillar tex. graffiti.

NY är som vanligt ett bra exempel på en levande stad och jag älskar kontrasterna mellan det välputsade och det lite mer ruffa, här ges utrymme för många att uttrycka sig inom staden och konstigt nog, eller kanske därför, så upplever jag att det är mindre klotter.

Hur gör vi då för att vi alla ska känna oss mer delaktiga i vår stads utsmyckning? Jag vet inte, men ett första steg kan vara att försöka förstå att vi alla tycker olika, och det är ingen skillnad på hur man tar sig rätten att utsmycka bara för att det ena av dig anses vara fint och gulligt och det andra anses vara skadegörelse.

Är vi överens om det så kan vi ta nästa steg, förslag någon?

Aludd

22 april 2014
Till toppen av sidan Till topp