// //

Sveriges bästa hamburgare?

Hej, för många år sedan, när jag var trött på reklambranschen, så föreslog min fru en allternativ karriär för mig som hamburgertestare, world wide. Till historien hör att hon inte äter kött, men såg min glädje när jag fick tag på en riktigt bra hamburgare.

Just det yrkesvalet blev aldrig proffesionellt, så till vida att jag inte tjänat några pengar på det, snarare har det kostat. Men många besök på bra hamburgerrestauranger har det blivit genom åren, world wide. Och nu har jag testat en riktig pärla!

Men först så måste jag definiera min syn på en riktigt bra hamburgare, för här upplever jag att det finns ganska många olika åsikter.

Storlek:
En bra hamburgare ska ALLTID kunna ätas med en hand, här faller väldigt många bort då det väldigt ofta ska vara så stora hamburgare som möjligt, jag äter hellre två.

Kött:
Det ska vara grovmalet nöttkött, helst nymalet, och det måste vara lite fett i, ca 20%-30% säger de som kan. Det här handlar inte först och främst om att få en juicy burgare, för kör man den medium så blir den aldrig torr, det här handlar först och främst om smak, mycket av smaken sitter i fettet. På en riktigt bra burgare så måste man klart och tydligt känna köttsmaken, här skiljer det sig rejält från var man befinner sig i världen. Spanien och Frankrike har ofta oerhört bra smak på köttet. Men…

…det bästa köttet har jag ätit på en japansk hamburgerbar i Bangkok. I Sverige upplever jag överlag att man pratar för mycket om vilka delar köttet innehåller istället för att prata om vilken ras köttet kommer ifrån. Några som definitivt satsar på sitt kött är till exempel den lilla kiosken i hörnet Björlandavägen och Kongahällavägen i Gbg, som bara har Highland Cattle-kött från Björlanda Gård, absolut värt att prova, men de missar tyvärr på lite andra saker. AG i Sthlm har naturligtvis också järnkoll på sitt kött och levererar en bra burgare.

Dressing: 
Tycker man att köttsmaken är viktig så behövs det bara lite majonäs, och här missar de flesta tycker jag, genom att dränka hamburgaren i någon variant av BBQ-sås. En av de bästa burgarna jag ätit var i Juan-Les_pins, Frankrike, en enkel grillkiosk där man bara hade majonäs och en liten klick dijon förutom lite grönsaker, helt underbara. Många år senare så gick jag från Antibes och letade efter kiosken, jag hittade den, men de hade stängt för dagen. Men ett missat matminne är också ett minne.

Brödet:
Är väldigt viktigt, och här finns väldigt många varianter jag gillar, men de måste vara rostade invändigt, det ska inte bli alldeles mjukt av dressing och sallad utan leverera ett gott crunch.

Topping:
Här är jag väldigt konservativ, om det ska läggas något på burgaren så är det en skiva god ost och/eller knaperstekt bacon. I botten räcker det med ett salladsblad. Men är jag i Spanien så tar jag gärna deras stekta lök som topping, jag vet inte varför de lyckas så bra med den men den är ofta underbar. I USA så kan vad som helst hända på den här fronten men ofta kan man istället välja bland många goda side-orders om man vill variera sin burgarupplevelse. Men…

…jag tycker det är väldigt roligt när mitt invanda beteende och mina åsikter får sig en riktig utmaning, och det hände i förra veckan.

På väg från Malmö till Göteborg så tog jag vägen via Höganäs för att testa burgarna på Garage. Garage ligger alldeles bredvid saluhallen i Höganäs som är värt ett besök om ni har vägarna förbi. Garage är näst intill en pastisch över hur en restaurang, med motorburen ungdom, ska se ut längs vägarna i USA, men de lyckas ändå göra det till ett skönt och personligt ställe med grova handbyggda möbler och lite skön konst på väggarna. Personalen är enormt trevlig, och vill man, så får man gärna berättelsen om hur de startade m.m.

Men nu, burgaren:
Veckans burgare visar sig vara; Garage Style BBQ med baconion crunch, honey pickled habanero,  monterey jack cheese och ruccola. En burgare som pappret inte är riktigt i min smak, men efter att ha gottat mig lite i menyn, så tar jag ändå beslutet att ta just den.

Och den är riktigt, riktigt bra! Perfekt kött som dryper lite i mungiporna, i en storlek som jag lätt hanterar med ena handen medan den andra har koll på deras riktigt bra pommes. Osten är ordentligt smält och jag får små sköna kickar av habaneron. Kanske den bästa jag ätit i Sverige om det inte vore för…

…brödet! Ett allt för vanligt standardbröd, lite för lite rostat och lite torrt, synd, här var de på väg mot en riktig fullpoängare i mina ögon sett, trots att jag är lite konservativ. Nu är det ju inte världens mest trafikerade ställe en onsdag i november så det kanske förklarar lite av deras brödfilosofi, det är dessutom strax efter lunch så det vanliga brödet kanske är slut, jag vet inte.

Men trots denna fadäs med brödet så är de lätt med på min 5 i topp-lista, kanske t.o.m. 3 i topp. Så åk dit, det är värt det alla dagar utom måndag och tisdag då de har stängt vintertid.

Nu blev jag hungrig igen!

Aludd    

9 november 2015
Till toppen av sidan Till topp