// //

Sandwichmän, klickbeten, dörrförsäljare och andra reklamnyheter 2017.

Hoppsan, här kom ett inlägg till om kommande medietrender, eller handlar det  egentligen om möjliga utvecklingsriktningar, vi får se vad jag får ihop.



Det stora bryderiet ute på marknadsavdelningarna och reklambyråerna sedan en tid tillbaka är hur ska vi nå ut?

Anledningarna är flera: medielandskap under förändring, bristande förståelse i ledningsgrupperna och förändrat konsumtionsbeteende hos våra konsumenter.

Jag skulle säga att en minst lika viktig fråga, om inte viktigare, är vad ska vi nå ut med?

Låt mig börja i historien, en tid innan 1900-talet då vi inte hade den tryckta reklamen att tillgå, hur gjorde man då? Hur fick man ut sitt budskap? Och vad sa man?

Marknadsplatserna var naturligtvis viktiga, folk visste när det var dags, var någonstans man skulle mötas och ungefär vad som skulle finnas till försäljning. Detta kryddat med en och annan nyhet, lite sprit och slagsmål gjorde att människorna fortsatte att prata om dessa marknader och snabbt kryssade för i almanackan när det var dags för nästa.

Företag och butiker hette nästan alltid något deskriptivt, till exempel Tobaksbutiken eller Brobergs Tobak, så att man visste vad man kunde förvänta sig att hitta i just den butiken. Dessutom, så som det fortfarande ofta är ute i världen med till exempel slaktargatan i London eller bildäcksgatan i Bangkok, samlades ett skrå ofta på samma gata. Man utsatte alltså sin affärsrörelse för den absolut hårdaste konkurrensen eftersom man visste att det var hit kunderna skulle gå när det var dags för ett köp. Väldigt mycket utifrån och in-perspektiv om man ska prata med dagens terminologi. 

Och vad pratade man om på marknaden eller på affärsgatan? Givetvis pratade man om sina produkter, men man pratade också om vad som hände i världen, i familjen och vad man hade gjort sen sist. Så…

…vart vill jag komma? Jo, idag ser vi att kommunikationseffekten av tryckt media dalar och i yngre generationer är näst intill obefintlig. Konsumtion av tv och radio förändras på flera sätt, konsumenten har idag många sätt att undgå reklam i dessa kanaler – om man nu överhuvudtaget använder sig av dessa då alternativen är många. Utomhusreklam förekommer allt mindre och betraktas allt oftare som något dyrt som konsumenten inte vill vara med och betala. Reklam i våra brevlådor kastas och förkastas i allt större utsträckning. Men mitt i allt det nattsvarta finns internet med alla sociala kanaler, så då gör vi som vi alltid gjort fast där istället. Va?

Ja, så upplever jag att företagen många gånger gör. Vi använder de nya kanalerna för att pusha ut våra reklamkampanjer som ser ut ungefär som innan fast i digital form. För visst vill alla ta del av just deras budskap i det stora bruset? 

Då glömmer vi att det inte bara är nya kanaler, det är också en ny tid. Konsumenterna väljer i allt större utsträckning bort reklam helt, för att istället när de själva vill ta reda på allt inför ett köp genom att googla. Det här kan man fundera hur mycket som helst kring men jag slänger mig tillbaka i historien och vad vi möjligtvis har att lära från den tiden.

Om det nu är så att vi ur kommunikationssynpunkt snart är tillbaka till en tid då vi inte kan kommunicera med våra kunder annat än när de själva vill, så kanske vi måste försöka öka antalet tillfällen som de vill ta del av vad vi har att säga – inte bara sälja. Så…

…vad återstår? En del företag kommer säkert, i desperation, skicka ut sandwichmän på gatorna, fler och fler provsmakningar kommer att ske på centrala knutpunkter till eller ifrån jobbet. En del kommer nog att jobba med töntiga klickbeten som allt som oftast ger dålig eftersmak i munnen. Dörrförsäljarna kommer att dyka upp igen nu när alla skyltar från min barndom med texten ”bettleri och utbjudande av varor förbjudet” plockats ner. Mässor och event kommer att öka för det är ändå något vi förstår oss på. Men…

…om vi nu lär oss av i historien och omsätter detta i en ny digital värld så kanske det finns många nya sätt att tänka. 

  • Vad skulle motsvarigheten till den gamla marknadsplatsen fast i digitalform vara? En plats där jag kan hitta det jag behöver, lite nya produkter/tjänster, motsvarigheten till dåtidens slagsmål (då tänker jag inte på våldet i sig utan det efterföljande samtalet/skvallret) och lite nöje.
  • Vad skulle den digitala motsvarigheten vara till specialistgatorna?
  • Hur blir vi mer deskriptiva, så att kunderna hittar och vet vad de kan förväntas hitta hos oss? (Exemplet med rörfirman som ändrade från blandare till kranar istället har ni säkert hört.) 
  • Och hur får vi kunder att vilja ta del av vårt företag oftare?

Det här är fyra frågor som man bör ställa sig för att kunna nå ut i en digital värld och den sistnämnda tänkte jag prata lite extra om.

Som Content Creator på IHM (innehållsskapare) hamnar jag ofta i diskussioner, med kollegor och med människor jag träffar i andra sammanhang, om vad jag ska skriva om. Ofta är det av ren nyfikenhet, då de har läst tankar eller intervjuer som de inte direkt kan koppla till IHMs verksamhet, och undrar hur jag kan få utrymme att göra dessa. Svaret är enkelt!

Vi vill att människor ska finna ett nöje i att ofta besöka IHMs digitala och sociala kanaler, inte bara när de har tänkt att utbilda sig. Vi vill att de som redan har utbildat sig ska vara där för att hålla kontakten med oss. Vi vill att så många som möjligt ska veta om att vi finns, för att vi ska vara ett alternativ den dagen då det är dags att förkovra sig eller de vill rekommendera någon annan att titta på oss som ett alternativ. Vi satsar på räckvidd genom att låta olika människor tycka och tänka, dela och kommentera. Vi vill helt enkelt vara en digital variant på dåtidens marknadsplatser eller specialistgator. Deskriptiva och precisa blir vi när vi jobbar med SEO, Adwords och andra aktiviteter för att människor ska hitta oss när de söker efter en specifik utbildning. Vi vill inspirera alla där ute, i många olika sammanhang och tillfällen, för stiftelsen IHM finns bara till av en enda anledning, att stärka svenskt näringsliv.

Hoppas vi lyckas med detta och att detta inlägg skapar mycket tankar och funderingar hos er, kommentera och dela gärna så får vi se vad för nya idéer som dyker upp.

Aludd

PS I nästa inlägg ska jag prata om rörligt content, inte bara för att Facebook pushar hårt mot rörligt just nu, utan också för att 80% av allt som ligger på YouTube har mindre än 1.000 visningar. Hoppas vi ses!

PSS Om ni undrar över mitt bildval? Jag har svårt att se vitsen i att förbjuda en av de effektivaste kommunikationsresurserna vi har, konsumenternas vilja att låta andra ta del av vad de upplever.

 

2 februari 2017
Intervju med Jonas Nordhammer på TV4.
Emma Anderberg, marknadsansvarig på Netrelations
Vad säger företagen i vårt Advisory Board?
Till toppen av sidan Till topp