På den arton tusen tvåhundra sextioandra dagen händer det!

Ja, jag blir 50 år, på söndag. Femtio år, känns helt främmande, lite ångest och overkligt.

Jag kommer ihåg min mammas femtioårsdag, och alla tankar jag hade då kring hur gammal hon blev, och alla gamla gubbar och gummor som var där. Nu är det min tur.

Jag säger min TUR, för jag hade ett bra snack med en av mina barndomsvänner som fyllde 50 i veckan om vad det väcker för känslor och tankar hos en själv. Plötsligt sa han; –Tänk på alla vänner vi haft som inte fick uppleva detta Håkan. Jag har funderat på det sedan dess och jag känner mig lite sorgsen för deras skull, och jag känner en otrolig tacksamhet över att jag snart är där, aktningsvärda 50 år. Så…

…härmed slänger jag bort all ångest och funderingar, jag ska kliva in i halvsekelsåldern med glädje, jag får leta fram gubbkepsen och galoscherna som finns någonstans på vinden. Jag ska tänka på och skåla för er som inte kom lika långt, Richard, Liselott, Anders, Tomas, Olof, Emelie, Dan, Mats, Viktor och jag ska göra det tillsammans med massor av gubbar och gummor.

Aludd,
femtioåringen som klev ut genom fönstret och vann!

PS: Kanske det är nu det är dags för en Carpe Diem tatuering i svanken, hmm?!

 

11 juli 2014
Till toppen av sidan Till topp