Cirkulär ekonomi. En tredjedel av alla IKEA-soffor säljs utanför IKEA.

Hej på er, idag funderar jag lite kring begreppet cirkulär ekonomi, alltså en ekonomisk modell inspirerad av naturens kretslopp, allt ska kunna återanvändas eller utvinnas energi ur.


Anledningen till att jag funderat mycket på detta under sommaren är att jag var och lyssnade på ett seminarium i Almedalen under rubriken ” Är dela det nya äga?”.  Delningsekonomi har vi ju pratat om länge och det dyker hela tiden upp tjänster där man kan dela, hyra eller låna istället för att äga till exempel en bil själv. Men under den här förmiddagen så var Jonas Carlehed, hållbarhetschef på IKEA, med och han pratade väldigt mycket om cirkulär ekonomi.

Han påtalade väldigt starkt hur viktigt det är för IKEA att vara med och hjälpa sina kunder att köpa energismarta och förnybara produkter för att vara en positiv kraft i arbetet för en hållbar värld. Jag satt initialt och tänkte att det naturligtvis är en hållning som han måste ha i sin roll, men är verkligen IKEA som företag så aktivt intresserade av frågan, eller är det för att visa en positiv fasad gentemot oss kunder?

Hör jag en lätt raljant röst här?

Ja, kanske, lite, förlåt. Men det är så ofta man hör hur företag tar tag i olika problem ur ett PR-perspektiv och att det då bara blir ett spel för gallerierna. Men…

…när han berättade att en tredjedel av alla IKEAs soffor säljs utanför deras egna kanaler, då blev jag riktigt intresserad, eller egentligen hans svar på frågan om inte IKEA försökt vara med i den affären också: – Vi är redan det!

Han menar att det är en viktig del i köpprocessen för kunderna att det också finns en bra andrahandsmarknad för deras möbler och att de, utöver de vanliga andrahandskanalerna, därför redan idag har ett samarbete med Blocket där man kan köpa och sälja begagnade IKEA möbler.

Det är inte här IKEA ska tjäna sina pengar men om det underlättar för kunden att få ut lite pengar för sin gamla vara så påverkar det naturligtvis positivt vid tillfällen man funderar på att köpa en ny vara. Att detta dessutom, ur ett hållbarhetsperspektiv, är absolut nödvändigt för världen påpekar han flera gånger.

Och visst har han rätt, IKEA är idag så stora att, enligt Business Insider, en procent av allt trä som säljs kommersiellt i världen används till att bygga Ikea-produkter. Har man då som företag tänkt sig en fortsatt expansion så insåg man nog ganska snabbt att det är lätt att bli utpekad som miljöbov om man inte visar på att man tar ett tydligt ansvar även i miljöfrågan. Så…

…jag funderade vidare i frågan och googlade runt lite.   

En sak som väckte mitt intresse var utbudet på ny klädsel till IKEA soffor. Googlar du på ”klädsel till IKEA soffa” så får du upp 179.000 resultat på 0,49 sekunder. Här finns papadezign.com, bemz.com, dekoria.se, happicovers.com och naturligtvis IKEA själva, för att nämna några aktörer som då förlänger livet på den gamla soffan. Hur länge livet förlängs på de begagnade sofforna är nog väldigt individuellt men jag kan tänka mig att vissa av deras varor håller för flera generationer.

Jag får inte fram några siffror på hur många soffor IKEA säljer per år men i boken ”Sanningen om IKEA” så skriver man att klädseln på soffor oftast hamnar på 80/20-regeln, alltså i IKEAs fall så står de tre populäraste klädslarna för 80% av omsättningen och övrig klädsel då 20%, att då som denna stora aktör, med logistik, lagerhållning och ökade leveranskrav, kasta sig in i marknaden för ny klädsel till en begagnad soffa låter sig kanske inte göras, då blir det mer goodwill och ekonomi att uppmuntra mindre aktörer så de kan ta över den marknaden. Vinsten ligger då i att IKEAs soffor får en bra andrahandsmarknad och en fullt utnyttjad användandegrad oavsett trendförändringar, så visst är man med i den matchen. 

IKEA säljer idag ca 300 miljoner kubikmeter varor över världen, och detta oftast i platta paket, annars skulle det nog vara minst det femdubbla. 300 miljoner kubik blir i mina öron så stort att jag inte riktigt kan förstå hur mycket det är, men omräknat i 33 centiliters Coca-Cola burkar så motsvarar det ca 907 miljarder burkar, delar vi det på jordens befolkning så skulle alla få drygt 120 burkar var. 300 miljoner kubikmeter motsvarar också ungefär fyra gånger hela Stockholms vattenkonsumtion per år. Ja, mycket blir det, pust, och naturligtvis extra viktigt att en så stor aktör visar framfötterna. 

Att IKEA jobbar med den här frågan känns bra men hur ser det ut för övrigt?

En del mataffärer och restauranger är på väg åt rätt håll när man skapar system för att ta hand om det som inte går att sälja. En del ansluter sig till upphämtningssystem där den fullt ätbara maten tillreds hos exempelvis Frälsningsarmén, till de som har det mindre bra ställt, andra skapar egna lunchrestauranger där menyn sätts utifrån de varor som riskerar att annars slängas för att det är kort datum eller lite kantstött. Men…

…vi i hushållen är inte så duktiga på detta. Vi i Sverige slänger ca 1.000.000 ton mat och dryck om året i avloppet eller soporna. Enligt SCB så är hälften av detta helt ätbart och en fjärdedel av detta åker ner i avloppen, resten i soporna. Klart att vi blivit bättre på att kompostera eller sortera för kompost och biogas, men vi har en bit kvar. Slår man ut var maten slängs per person och år så slängs ca 82% av allt i hushållen, 9% på restauranger, 4% i handeln och lika mycket från storköken enligt SCB. 

Jag inser i mina funderingar att det kommer ställas oerhört hårda krav på både oss konsumenter och på företagen om vi ska uppnå FNs 17 globala mål för hållbar utveckling, detta är bara en del, men en viktig del där vi kan påverka själva, i vår vardag, om vi vill.

Det är då jag kommer att tänka på en diskussion jag hade för många år sedan med en VD för ett bolag som utvecklade en sorteringsmaskin för kasserade batterier. Han berättade hur otroligt mycket som gick att återanvända i ett batteri om det bara sorterades rätt. När han var uppe i varv så utbrister han plötsligt: – Fan, vi borde få betalt för alla våra sopor!

Han utvecklade detta och skissade på tavlan, tyvärr minns jag inga siffror så här långt senare, men det var fascinerande och kändes väldigt utopiskt, då!

Men vill vi närma oss en cirkulär ekonomi så är det nog den här vägen man ska gå. Titta bara på pantsystemet för burkar och flaskor där ca 90% av allt återanvänds, jag förmodar att det också tillkommer en hel del ölburkar som är köpta i gränshandeln men som inte ingår i det normala pantsystemet. Sverige är bäst i världen på att panta, bra jobbat.

Byggverksamheten i Sverige står för ca 30% av det totala avfallet, det mesta hamnar naturligtvis på tippen i någon form av sortering, förmodligen ganska grovsorterat utifrån det jag själv sett på tippen. Hur mycket av detta som återvinns vet jag inte men jag vet att det i de flesta kommuner kostar att bli av med det, så en del försvinner nog en annan väg?

I Spanien så får byggföretagen betalt för att de återlämnar material sorterat utifrån de regler som gäller där och jag förmodar att det är en väldigt bra motor. Tänk själva, hur duktiga vi skulle bli på att återvinna och sortera om det fanns ett sopsystem som belönade oss istället för att bestraffa oss med en kostnad, kanske bäst i världen även här.

Det här är ett väldigt spännande ämne där vi också ser nya företag och affärsidéer dyka upp var och varannan dag. Härom veckan så läste jag om ett företag som utvecklar vägmoduler av återvunnen plast, ska tydligen vara både miljövänligare och tidsbesparande när nya vägar byggs. Och med tanke på all den plast som flyter runt i våra hav så kanske detta är en del av lösningen?

Jag inser att någon eller några kommer ställa sig frågan: – Vem ska betala det här kalaset då? Och svaret är som vanligt, vi konsumenter. Vi betalar idag för att bli av med våra sopor och det är därför som så stor andel hamnar utanför systemet, utom just då flaskor och burkar som ingår i pantsystemet, och vi betalar ett högt pris i en försämrad miljö, men i slutänden så kommer detta naturligtvis läggas på priset av det vi konsumerar. 
 
Hemköp införde i maj pant på plastpåsar i en Stockholmsbutik för att testa, det känns onekligen spännande att se hur det utvecklar sig. Jag har inte själv varit där så jag vet inte hur det fungerar, men jag vet att om jag skulle varit runt 10 år idag så skulle jag dammsugit hela grannskapet på plastpåsar och gått dit och pantat. Mamma skulle definitivt fått problem med att hitta en påse till soporna, så här krävs ett smart system för hur man sorterar i hemmet.

Oj, jag känner att ju mer jag funderar kring den här frågan, ju mer spännande blir det. Hur jag, som konsument och företagare, ska rita min karta för att bidra till systemet på ett bättre sätt återstår nu att fundera kring. Och…

…jag skulle gärna se att ni som har tankar i den här frågan, eller har exempel på vad man kan göra, delger oss andra era tankar, både problem och möjligheter. Dags att vi blir fler företag och privatpersoner som tar ett steg närmare en cirkulär ekonomi, allt ska kunna återanvändas eller utvinnas energi ur! 

Aludd

PS  Ja, jag vet, sent ska syndaren vakna! Men låt oss nu inte titta bakåt och anklagande på allt det som varit. Låt oss istället fundera, disruptivt, på hur vi gör det i framtiden. Hur skulle vi göra om vi inte hade befintliga strukturer? Hur skulle vi göra om vi byggde en modern stad eller värld idag? Detta kommer jag att fundera vidare på under sommaren. Ha det gott! 

3 augusti 2017
Vilken affär ska driva framtiden?
Ladda ner din personliga kompetensprofil här.
Till toppen av sidan Till topp