Av, inte i!

Välkommen till denna härliga måndag alla. Efter en skön helg känner jag mig återigen manad att delge er några av mina funderingar, utöver en underbar Shawarmasafari där jag och en kompis begav oss ut till Angered Centrum och Gamlestan och åt underbar Shawarma så var det premiär på Volvos nya reklamfilm med Zlatan. Och efter allt försnack och den bombastiska utrullningen av filmen så är det nog inte många som missat den.

Att Alex Schulman skriver ner den i tron att det skall vara en spelfilm med en logisk händelsekedja är väl bara att vänta, och att Fredrik Virtanen hejar på genom att ge den en svag trea i sin recension förvånar mig inte alls, för det här handlar inte om tyckarbubblan i Stockholm, det handlar om oss, i Sverige, och där är Alex och Fredrik inte en majoritet, bara en del. Så…

…med spänd förväntan (reklamnörden) sätter jag mig för att se hur kreatörerna på Forsman & Bodenfors ska få ihop de så helt olika världarna Zlatan och Volvo. Reklamfilmen drar igång, Max Martin ackompanjerar, inte överröstar, kallt, varmt, kallt, värme, snabba bildväxlingar och där, jag ryser!

Inte för att det är Volvo, för jag har sett massor av Volvoföretagens filmer genom åren, och jag har skapat några själv. Inte för att det är Zlatan, mannen som aldrig går obemärkt förbi, mannen jag både hatat och älskat. Inte för att det är vackert filmat, för det är det och det har jag förväntat mig. Inte för Max Martins och Zlatans nya tolkning av nationalsången, men den känns befriande. Utan för kreatörernas geniala sammanfattning och möjliggörande av att allt det här möts.

”MADE BY SWEDEN”, inte ”in Sweden”, BY! Plötsligt spelar det ingen roll att kineserna äger Volvo, för det är gjort av Sverige, vår gemensamma värdegrund och våra tankar. Plötsligt så kan rebellen från Rosengård möta och vara en del av det kanske svenskaste vi har inom företagsvärlden. Plötsligt så förenas norr och söder. Plötsligt är allt kallt varmt. Jag har aldrig känt så starkt för ett budskap, jag skriver inte reklambudskap, för det är större.

Made by Sweden är för mig så oerhört inkluderande, man behöver inte vara gjord i Sverige, man behöver vara en del av den värdegrund som trots allt finns i detta kalla land, oavsett om man är människa, tjänst eller produkt. En värdegrund som inte bara tillåter olikheter, utan ser olikheterna som en del i utvecklingen. I vår nya globala värld så behöver man inte ens bo i Sverige, man kan plocka med sig vår gemensamma styrka och ge sig ut, för det är många företagare där ute som gillar oss, och vill inkludera oss.

Zlatan ryser när han tittar på filmen där han är en stolt del AV Sverige 2014, jag med. Och jag tror det är på riktigt, för han behöver inte göra detta av ekonomiska skäl. Vår lagkapten som aldrig har setts röra på munnen under nationalsången skapar nu tillsammans med alla inblandade en nationalsång 3.0, en plattform för alla som vill vara en del av Sverige, eller kanske det borde heta Zverige, så kanske vi får ett slut på alla fyndiga sätt att få in ett zäta i rubrikerna så fort Ibra rör på sig.

Jag kanske har sett filmen 50 gånger nu, och känslan lämnar mig inte. Made by Sweden blir nu min egen valplattform, det är utifrån den känslan jag skall ta mina beslut.

Tack till alla inblandade.

Aludd

PS: Att det fortfarande, trots ingående förklaringar från skåningar, i mina öron låter som Zlatan säger; din stol, din himmel… spelar ingen roll, den övergripande känslan är ändå tolerans, inkluderande och en bra ”Komigennukörvi” känsla. 

PSS:  Att efter fem år i Sverige utvisa föräldralösa Mai Luu Huong, 18 år, till hemlandet Vietnam är Made IN Sweden, inte BY. För jag är helt övertygad om att detta beslutet inte har sin plats i vår gemensamma värdegrund. Gör om, gör rätt! 

PSSS: Så tyckte Zlatan :-) 

27 januari 2014
Till toppen av sidan Till topp