// //

Är det sjukvården som är sjuk?

Först av allt, jag har aldrig jobbat inom sjukvården men jag har varit där som kund, eller patient skulle det kanske heta i den världen, så mina insikter bygger snarare på den upplevelsen. Jag är inte heller någon politiker med stab, som skulle kunna se konsekvensen av en eller annan förändring i vår sjukvård. Jag…

…är helt enkelt bara en funderare.  

Som ni läst innan så har jag varit över på en inspirationsresa till Silicon Valley, en mycket spännande sådan, som gav mig mycket intryck som jag försöker sortera. Idag tänkte jag fundera kring sjukvården.  

Googlar man på ”Svensk sjukvård” får man upp artiklar som; "Bottenbetyg för svensk sjukvård", "Svensk vård sämst i Norden – och dyrast" eller "Svensk sjukvård behåller sin topposition", en ganska spretig bild som så mycket annat dessa dagar.

Men vi hör ju ganska ofta att det är brist på resurser inom sjukvården, personal som går på knäna och en evig debatt om huruvida man ska kunna tjäna pengar på att vårda någon. Dessa tankar dyker i alla fall upp i mitt huvud när jag träffar Scott Barclay som bygger start-ups inom hälsa i Silicon Valley.

Scott sitter i styrelsen för StartX Med, Health Gorilla, Propeller Health för att nämna några, dessutom är han strategisk rådgivare för Syapse Inc och ordförande i BlueTalon, Data-Centric Security med mera och han börjar med att påstå att 80% av allt som idag görs på amerikanska sjukhus kan göras någon annanstans.

Alltså hela åttio procent av allt som görs på ett sjukhus behöver inte göras där! Jag smakar på orden och min hjärna går i spinn. Vad menar han? Är det så? Gäller det i Sverige också och var ska det göras istället?

Hälften av världens pengar som läggs på hälsa spenderas i USA, fortsätter han, och det är naturligtvis därför som en stor del av Silicon Valleys företag är inriktade på just hälsa. Det finns en stor tro på att man kan lösa väldigt mycket med rätt insamling av data.

Integritet, till vilket pris? 

Scott frågar hur mycket av min data som min doktor använder idag, om jag ska behandlas för något. Det har jag ingen aning om. Troligtvis har han tillgång till de tidigare journaler som finns på mig, och här skiljer sig förmodligen svensk och amerikansk sjukvård åt en hel del inbillar jag mig. Men så kom jag att tänka på när jag vid ett tillfälle skulle magnetröntga mitt knä, och jag var tvungen att godkänna att de fick ut min tidigare journal från ett annat sjukhus där jag genomfört en operation –  så kanske är det inte så stor skillnad?

Han menar att 80% av min data inte används vid eventuell behandling. Med data avses tidigare vård, livsstil, gener, miljö m.m., och vad skulle hända om läkaren hade tillgång till detta? Han tittar på oss som är där och säger:

– Din data kan vara en del av lösningen!

• Lösningen för att förebygga sjukdom!

• Lösningen för att förstå och lösa sjukdom!

• Lösningen på eftervård.

Jag kommer att tänka på mitt möte med Darja Isaksson, digital strateg och entreprenör, för något år sedan då hon hävdade att 3,8% av vår befolkning stod för 50% av alla kostnader för sjukvården. Som medlem i regeringens innovationsråd har hon säkert tillgång till rätt siffror, och hennes bestämda uppfattning var att om vi fick tillgång till vår egen DNA-profil plus sjukdomsdata och förmedlade den till forskare och läkare så skulle vi ha möjlighet att kraftigt förbättra hälsoläget i Sverige.

Så både Scott och Darja är inne på samma spår, och om de har rätt, så är det sjukvården som är sjuk. Resurserna finns där och fantastiskt mycket bra personal, nu ska vi bara göra rätt saker också!

Om vi med hjälp av vår egen data kan förebygga att 25% av de 3,8 procenten av Sveriges befolkning som står för hälften av alla kostnader, skulle vi alltså frigöra över 30 miljarder kronor per år. Total kostnad för sjukvården är enligt SKL ca 250 miljarder per år i Sverige. Bra…

…då har vi lite mer pengar. Om vi nu antar att Scott har till hälften rätt när han säger att 80% av allt som görs på sjukhus kan göras någon annanstans med hjälp av digital teknik, så skapar vi dessutom personella resurser att ge bättre vård till de som måste vårdas där. Jag inbillar mig att detta skulle ge ytterligare positiva konsekvenser på vägen mot en frisk sjukvård. Men…

…då kommer jag på att en snickare som jag känner hävdar att dödligheten i USA minskade när det var läkarstrejk. Det här är en så absurd tanke att jag måste googla på detta! Till min förvåning offentliggjordes 2008 en rapport i Social Science and Medicine Journal som hävdade att ”Dödligheten sjunker när läkare strejkar”.

Rapporten analyserar fem olika fall då läkarstrejker ledde till färre dödsfall. 1976 i Los Angeles då läkare gick i strejk under endast en månad, antalet dödsfall sjönk snabbt med 18%. Exakt samma trend med lägre antal dödsfall ägde rum år 1983 i Israel, då läkare strejkade under 4,5 månader. De förmodar att det beror på att antalet onödiga operationer minskar. Nog om det, men det är lite spännande kuriosa, fast det här ska ju handla om att vi måste tänka nytt!

Och det tänks så det knakar där ute!

Doktor.se är ett exempel på en ny tjänst där du via en app (lanserades nu i maj) kan få vård via mobilsamtal, chatt eller video av legitimerad vårdpersonal. Idag finns tjänsten bara som företagsabonnemang, men det är ju precis så här det borde fungera för att vi inte ska behöva belasta akutsjukvården med små skador som skrubbsår, olika bett som tex. fästingbett, stukningar eller lättare infektioner, vilka toppar listan på "onödiga" besök  enligt de tre läkare Metro nyligen intervjuade.

Johannes Schildts företag Kry.se är en liknande tjänst, men öppen för alla, som idag har fler än 100 läkare över hela landet som bemannar deras app-tjänst. Här kan man till och med få läkarintyg, vid behov om man är sjuk längre än sju dagar. Nu vet jag att flera av er tänker att detta kommer att leda till ökat fusk för att man inte behöver träffa läkaren fysiskt, och så kan det vara. Men om man parar ihop detta med all övrig data om patienten så tror jag att det är ganska lätt att se när den risken skulle föreligga.

Men det finns fler spännande företag!

Forskarna Anne Kihlgren och Björn Rosén startade år 2000 företaget Dynamic Code där de med DNA-teknik utvecklar säkra hälso- och miljötester samt släktskapsbestämningar, exempelvis självtester för att se om man har laktosintolerans, klamydia, mykoplasma genitalis, bakteriell vaginos elleranlag för övervikt. Det här är ett spännande företag som nu också har fått riskkapital av den lika spännande fonden BackingMinds som drivs av Sara Wimmercranz och Susanne Najafi.

Trollhätteföretaget Flypulse är också en del av den spännande framtiden med sina hjärtstartar-drönare. Alltså en drönare som har en hjärtstartare fäst under sig och kan skickas iväg när det blir larm. En så länge är siffrorna från teststudien tillsammans med ”Centrum för hjärtstoppsforskning” hemliga men det är inte svårt att räkna ut hur mycket snabbare det går att nå fram till en akut situation vid mer svårtillgängliga förhållanden. 

Det här är bara ett axplock av allt som händer eller håller på att hända inom sjukvården och i grunden handlar det om att vi måste tänka nytt för att göra situationen bättre för alla. Kan vi ge av vår data, utan att försäkringsbolag går in och straffar oss, så kommer forskarna att snabbare komma fram i jakten på lösningar. Om vi dessutom inte belastar de redan belastade, de som jobbar i sjukvården, med sådant som inte behöver behandlas där så borde vi få en hel del resurser över att göra det bättre för de som måste vara där.

– Men alla har inte råd eller möjlighet att ha en smartphone!  

Ja, jag hör den komma! Nej så är det naturligtvis, alla har inte den möjligheten så då är det lika bra att vi lägger ner det direkt. För så har det blivit i Sverige idag, istället för att tänka på de eventuella förbättringar som detta skapar så är det viktigare att utropa sig själv som förfördelad. Oj, där blev jag visst lite upprörd. 

Istället för upprörd vill jag vara lösningsorienterad, så, samla nu människorna bakom dessa och liknande projekt. Titta på vad deras lösningar kan frigöra för resurser och skapa världens bästa sjukvård igen. Då behöver vi inte prata om dagens heta debattämne om vinster inom vården, för tillsammans kan vi skapa riktiga vårdvinster istället.

Tyck om eller tyck om detta så kanske det kommer fram massor av idéer.

Aludd

PS 2016 startade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Stockholms läns landsting och Vinnova projektet Kroninnovation. Meningen är att man genom att förändra ersättningsmodellen ska främja innovation som ska skapa ett bättre omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga personer. Hur det faller ut får vi se nästa år men det är rätt fokus, fixa det bättre för de som behöver det och skapa möjligheter för oss, som inte behöver det ännu, att bidra genom vår frånvaro.

 

 

29 maj 2017
Besvara 13 snabba!
HUR viktigare än VAD - Läs mer!
Till toppen av sidan Till topp