Almedalen, ombordsamtal och mina tillfälliga grannar.

Hej igen alla, här kommer en rapport, tankar och funderingar från gårdagen, för cirkus Almedalen rullar på.

Igår hann jag inte se mig om så mycket i vimlet för jag hade stort fokus på min egen inblandning i IHMs stundande ombordsamtal, men lite hann jag med. Jag slog ett slag för miljön, rent konkret innebar det att jag drämde en slägga i motorhuven på en gammal Ford som ställts upp av en organisation som ville att alla bilar skulle drivas på etanol, jag har inte satt mig in i frågan men kön med folk som ville demolera den gamla forden var lång, så de fick nog bra genomslag. Jag lyckades också få mig en för liten solhatt av SvD och en rekommendation att ta kontakt med en naprapat. Men nu till kvällen.

Att synas i Almedalen är svårt och dyrt, så vi på IHM bestämde oss därför för att delta i det lilla istället, att bjuda in intressanta människor för ett samtal i vår båt, samtalet för kvällen handlade om entreprenörskap och innovationer, gästerna var många och jag skulle för första gången i mitt liv vara moderator. Nervöst?

Japp, mycket, och för att höja min adrenalinnivå ytterligare så bjöd jag in retorikkonsulten Per Furumo att hålla ögonen på mig som moderator och ge mig konstruktiv kritik efter kvällens övning.

Nu kommer våra gäster, först på plats var Olof Gränström, utbildningsansvarig på Ung Företagsamhet, sedan kom de i strid ström. Ida Karlbom, projektledare på Skandia och Sverigestudien, Nilla Tjällden, verksamhetschef på Företagarna Sthlm, Andreas Remling, managementkonsult på Preera, Johan Stael von Holstein, entreprenör, Hans Lindholm, handledare på IHM Business Innovation, Klementina Österberg, VD på inkubatorföretaget GU Holding, Per-Arne Lundberg, affärsutvecklare på inkubatorföretaget Gothia Science Park, Erik Thorstensson på Creatables och Peter Vesterbacka en av grundarna till Rovio, företaget som skapade Angry Birds. Som ni ser så var det ett härligt gäng som jag skulle försöka leda, dessutom dök Camia Pia upp, en illustratör som satte sig i ett hörn och dokumenterade samtalet, resultatet ser ni här ovan.

Nu drar samtalet igång, vi diskuterar och definierar en entreprenör, vi diskuterar vikten av att entreprenörerna finns, vi diskuterar hur man kan förenkla för entreprenörer och vi diskuterar vikten av att det finns sk. riskkapital, för så är det, alla kan inte lyckas, men för att vi ska få nya stora och små företag så måste det finnas utrymme att misslyckas. Diskussionerna är många, och alla är inte alla gånger helt överens, med samtalstonen är skön och alla verkar trivas. Efter att också ha diskuterat innovationer en lång stund så är det dags att runda av, ingen vill sluta, men flera har andra möten inbokade och vi lovar att maila kontaktuppgifterna till alla, för den här diskussionen kommer att fortsätta. Det blev så lyckat, en väldigt rolig kommentar som sammanfattar känslan som vi fick av våra gäster var; Jag har varit i Almedalen 2 gånger tidigare och det här var den absolut mest givande tillställningen jag varit på. Tack säger vi! 

Resultatet av den här diskussionen kommer ni andra att få ta del av senare i sommar på vår hemsida, vi ska bara klippa ihop och redigera, sedan hoppas vi att ni för diskussionen vidare, för entreprenörer och innovationer är superviktiga för Sverige och det måste upp på agendan för alla.

När alla har gått så slår jag mig ner på akterdäck och pustar ut, premiären som moderator är över, då kommer Per, han som skulle hålla ett öga på mig, nej inte nu hinner jag tänka innan han skiner upp och säger; Du var strålande Aludd, du är ett programledarämne, du känns som Lasse Holmqvist 2014, ditt lugn smittade av sig så att samtalet blev på den nivån ni ville och jag tror att alla kände sig sedda. 

GOTT! Jag fick lite ris också av Per men jag håller det för mig själv, för ikväll är det dags för nya spännande gäster och ett nytt samtalsämne, ”Hur ökar vi företagens konkurrenskraft genom kompetenshöjning?”, och då ska jag inte upprepa misstagen och då finns de inte längre. Så…

…avslutningsvis ska jag berätta om mina nya grannar, jag bor ju som ni förstått på en båt nere i hamnen, grymt skönt, det ger mig också en inblick i båtfolkets vardag. Mellan ett virrvarr av tampar, vajrar och sladdar hoppar de runt och viker, stuvar, fäller upp, fäller ner allt möjligt och omöjligt, för allt som normalt sett ryms i större villa och deras övriga vardag ska få plats i denna mikrovärld, och de lyckas. Jag säger de, för att för min egen del så har det redan resulterat i tre stora bulor och ett antal blåmärken, jag är uppenbarligen ingen del av båtfolket, men jag gillar dem. Nu på morgonen såg jag en dam som torde varit pensionär i åtminstone 20 år skutta fram på sin stora båt, hopp över lite vajrar och några snabba steg ner för en stege, där fäller hon upp en cykel som hon gömt i innerfickan. Innan hon ger sig iväg längst kajen så rotar hon i den andra fickan och vecklar ut en hopfällbar hund, jag bara stirrar, hon vinkar glatt.

Nu är det dags att ta tag i det sista inför kvällen och jag hoppas att ni fått ut något vettigt av den här lilla rapporten, imorgon kommer det mera.

Aludd, ännu inte hopfällbar. 

 

1 juli 2014
Till toppen av sidan Till topp