60% av världens riskkapital placeras i Silicon Valley!

Det här är en siffra som dyker upp flera gånger när jag åker runt i Dalen (som svenskarna här säger), det är svårt att få den verifierad men efter åtta dagar på plats så kan jag iallafall konstatera att väldigt mycket av världens riskkapital placeras här.

Och kanske det räcker för att locka er att åka över och känna på atmosfären, för det är enormt spännande även om jag personligen inte skulle vilja jobba där så ÄR det fascinerande. Silicon Valley har inga officiella gränser var det börjar och slutar och det växer hela tiden men i stora drag kan man säga att det är Santa Clara, San Jose, Mountain View, Palo Alto och delar av San Francisco, och om jag inte missuppfattat det helt så är det ungefär lika stort som Skåne.

Och det byggs, överallt! Apple bygger ett nytt kontor för 18.000 anställda till en kostnad av ca 6 miljarder dollar, Salesforce bygger en skyskrapa, Facebook har tagit över det insomnade Suns lokaler som är stort som ett större kvarter, det är inte utan, att man här i centrum för dator- och elektronikindustrin, ibland får en känsla av tiden för guldrushen, och det vet vi ju hur det gick för de flesta som var med då.

Och det kanske ändå är guldrushen som är starten på allt, för Leland Stanford flyttade 1852 till området just på grund av guldet. Det gick väldigt bra för Leland och han kom att bli en av Kaliforniens rikaste män, dock inte genom att hitta guld, istället så sålde han spadar och annan utrustning till alla de som hoppades att hitta guld.

Så varför skulle detta vara grunden till det vi ser idag? Jo, 1884 så dog Leland och Jane Stanfords enda son, bara 16 år gammal och för att hedra minnet av sitt barn så donerade de en hiskelig massa pengar och 8.000 hektar mark så att man kunde bygga upp det som kom att bli det absolut mest prestigefyllda universitetet i världen, Leland Stanford Junior University, ofta kallat Stanford University.

Stanford har utbildat 16 nobelpristagare, ministrar och presidenter från många delar av världen, senare också  Larry Page och Sergey Brin som grundade Google för att nämna några. Stanford har även utbildat grundarna av HP, William Hewlett och David Packard och det var, enligt många, när HP startade i Palo Alto och dess nära koppling till Stanford University som grunden till Silicon Valley började ta form.

Idag har har 39 av företagen på Fortune 1000 sina huvudkontor i området, Adobe Systems, Cisco Systems, eBay, Intel och Tesla för att nämna några som jag inte redan nämnt. Därtill kommer ett antal utländska bolag som har en stor del av sin utveckling i området, hela 52% av bolagen i Silicon Valley är inte amerikanska och 70% av alla som jobbar i Dalen kommer inte från området.

Just det här att människor från hela världen åker till Silicon Valley för att jobba är väldigt spännande och det blir påtagligt när man går på gatorna och man upptäcker att, iallafall utseendemässigt, nordamerikanerna är en minoritet. 

När jag under min resa får lyssna på Claude Leglise som är executive director på Center for Innovation Leadership på SRI International, ett av världens största institut för forskning, så berättar han att det bara finns tre platser i världen som har den höga koncentrationen av hjärnkraft. Förutom Silicon Valley  ett område i Kina och ett i Israel då börjar jag se med andra ögon på alla dessa killar och tjejer som knatar runt i T-shirt och jeans och börjar förstå att bilden av hur framgångsrika entreprenörer ser ut i mitt huvud inte stämmer med verkligheten.

Senare under resan besöker jag Y Combinator, en accelerator för nya företag, också kallad "the world's most powerful start-up incubator” med företag som Dropbox, AirBnB och Reddit på sin lista då strosar åtminstone två av grundarna förbi, tar sig en kopp kaffe och sitter och småpratar i en soffa alldeles bredvid oss. Jag skulle på inget sätt identifiera dem som IT-miljardärer, i dollar, snarare skulle jag kunna tänka mig att de är två äldre skejtare som fortsatt i den businessen.

Det här med att ingen är vad de ser ut att vara blir mer och mer påtagligt allt efter som resan löper på, jag får förmånen att träffa Paul Melchiorre, Chief Revenue Officer på Anaplan (ett unicorn-bolag som är värderat till mer än 1 miljard dollar) och han är otroligt utåtriktad och casual, som en kille man möter på bowlingbanan bredvid ungefär. 

Jag blir hembjuden till Yvonne och Jörgen Ericsson, en svensk familj som flyttade över 2010 och båda finns med på Breakits lista över 21 svenskar du bör ha koll på i Dalen, hon som ägare av Widely, som hjälper nordiska storföretag att skräddarsy sina Silicon Valley-besök och han som investerare i startups för Nordic Garage Ventures och Bridge 140. Yvonne dukar fram kanelbullar, hallongrotta och kaffe och vi slår oss ner vid deras matbord och småpratar om allt möjligt precis som vi känt varandra i flera år.  
  
Jag återkommer i ett eget blogginlägg om samtalet med Yvonne och Jörgen men jag var tvungen att ta upp mötet nu för att visa er på en fantastisk öppenhet och ett väldigt avslappnat förhållningssätt till hur man ser ut som jag aldrig mött någon annanstans i världen om man bortser från någon beach med reaggebar som man besökt på resorna i Asien.

Den här attityden som genomsyrar allt och alla för in mig på en spännande företeelse som finns i Silicon Valley, Pick a Brain. Det går ut på att man på ett frukostställe, lunch eller middagsrestaurang eller bar bara går fram till en människa som man tycker eller vet är intressant, frågar om man får bjuda på något i utbyte mot att personen lyssnar på någon tanke man har eller hur man ska ta sin idé vidare. Det här är oerhört vanligt och väldigt märkligt, för mig, som är fostrad i en reklamvärld där allt är superhemligt, men jag gillar det!

Så slutligen, i den delen av världen som det placeras mest pengar just nu i nya idéer har man alltså råd att lägga bort titlar, status och yta till förmån för gemensam utveckling, där har vi något att lära.

Hoppas ni blir inspirerade att åka över för det är värt det även om du inte har för avsikt att förlägga din business där. Det kommer snart mer om min resa till Dalen och jag ska också tipsa er om lite kontakter som kan hjälpa er på vägen. Här kan ni läsa lite tankar om Uber och hemligheten bakom Facebook.

Aludd

PS Allt har en baksida som vi vet, jag träffade också en högt uppsatt kvinna på ett unicornföretag som berättade att hon som kvinna och chef inte kunde gå ut och äta lunch ensam med en manlig kollega med lägre rang för det kunde ses som otrohet. Jaja, livet är inte perfekt! 

21 april 2017
Läs mer och anmäl dig här!
Företagen inför nya tekniker och innovationer

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Fyra snabba spaningar av David Ståhlberg
Till toppen av sidan Till topp