// //

Prioritera helhjärtat

Har du suttit på ett möte och precis när du lägger ut texten om varför vi verkligen behöver lösa det där problemet, surrar en telefon igång.

Den är inställd på ljudlöst och ägaren låter den ligga kvar på bordet utan att svara, men vad händer? Alla tittar (och lyssnar) på telefonen och inte på dig.

Helgarderar du?

Visst gör vi så här på flera områden? För att klara att navigera fokuserat i en allt intensivare vardag på jobbet, väljer vi ut, planerar in, styr upp och stänger ned.

Men, vi helgarderar. Vi gör något annat samtidigt, när vi ändå sitter där. Vi slänger ett getöga på nästa innan vi är klara med den här. Vi har apparaten avstängd, men inte helt. Fokusera både sinne och handling I dessa dagar tänker jag mycket på att prioritera helhjärtat. Jag menar, det jag bestämmer mig för att göra vill jag enkom göra, just i det ögonblicket. Kalla det mindfulness, distraktionsminimering eller vad du vill. Jag har nämligen upplevt så tydligt att syftet med prioriteringen blir förfelat om jag inte fokuserar helt på det jag prioriterat. Låt mig ge dig tre exempel på vad jag gjort som jag inte längre vill göra. Jag tar mig friheten att uttrycka mig i vi-termer.

Gör inte så här

  • Twittrar på föreläsning och missar den - Vi går på en riktigt spännande föreläsning och vi vill gärna berätta det för dem som följer oss på Twitter och för våra vänner på Facebook. Det skulle bli snyggt med en bild på Instagram också, så då tar vi det. Efter en liten stund tittar vi upp från telefonen och känner det som att vi kom in mitt i filmen. "Vad talar han om nu?". Vi fängslades så av kommentarer, likes och tweets att vi nästan helt missade det vi egentligen ville göra nu - se föreläsningen.
  • Har mobil på på möte, om än ljudlöst - Vi stänger av ljudet på telefonen när vi går in i ett möte, men bara ljudet. Det finns inget "ha kakan och äta den" när det gäller ljudlöst och vibration. Visst, när det ringer ringer det inte, men den surrar i fickan och vi blir ändå distraherade. Vi kollar vem det är som ringer och i värsta fall svarar vi och säger att vi inte kan svara.
  • Jobbar på oprioriterade projekt - Vi bestämmer vilka X antal projekt som är de vi ska prioritera de närmaste månaderna. Vi fokuserar extra på dem och jobbar vidare på de andra också, istället för att verkligen lägga dem på is under tiden. Summa summarum jobbar vi mer efter att vi prioriterat än innan - extra mycket på de prioriterade projekten och lika mycket som innan på de andra. Vi som tänkte vi skulle jobba mindre (och spetsigare).

En sak i sänder

Om vi istället prioriterar helhjärtat vinner vi fokus och koncentration. Vi får njuta av det njutningsfulla med att ha prioriterat, vilket för mig till exempel är känslan av att jag just nu gör det absolut bästa jag skulle kunna göra nu. De närmaste veckorna är det detta jag övar på. Är du med?

Hur gör du?

Känner du igen dig i det här? Definitivt? Inte alls? Men så, vad har du för situationer i vardagen då du skulle vilja prioritera mer helhjärtat? Skriv till mig på david [at] stiernholm [dot] com och berätta. Min tillvaro skulle säkert bli ett snäpp skönare om jag prioriterade mer helhjärtat, så om du kan ge mig idéer på ännu fler områden där jag kan göra det mer, är jag mycket tacksam.

David Stiernholm

20 augusti 2012
Till toppen av sidan Till topp