// //

Det är 2017 och dags att väcka din inre entreprenör

Året börjar på roligast möjliga sätt med att två startups jag jobbat med fått sina första kunder - det amerikanska crowdshipping företaget FriendSend samt svenska Lova, en begravningsbyrå på nätet. FriendSend smyglanserade i Salt Lake City, USA och kopplar ihop människor som behöver buda saker, med människor som kan tänka sig att göra jobbet. Lova är en utmanare i begravningsbranschen och drivs av att göra enkla och trygga begravningar som inte kostar skjortan.

Båda företagen leds av varma, smarta och drivna människor, och precis som många andra startups gör de vissa saker rätt - sånt som även mogna bolag borde göra mer utav. Här är fyra snabba spaningar:

1. De skapar innovation med kunden i centrum
Många som startar ett bolag har en tydlig idé om vad de har som andra saknar. De ser ett otillfredsställt behov som de kan tillgodose. Grundarna bakom Lova såg hur traditionella begravningsbyråer tar mycket betalt för tjänster som kunderna inte bryr sig om, och såg ett sätt att kapa kostnader med hjälp av nätet, men med bibehållen (eller högre) kvalitet. På FriendSend insåg man att många har ett behov av att buda begagnade möbler och prylar eller helt enkelt kunna få hem skrymmande paket från butiken. Samtidigt är det för de allra flesta inte ens ett alternativ att höra av sig till UPS, TNT eller Fedex. Var börjar man ens? Har jag tid? Har jag råd?

Kundcentrerad innovation är grundstenen för all lyckad affärsverksamhet, och hur självklart det än kan tyckas står ny teknik ofta i vägen (inte minst är detta min magkänsla efter CES 2017… en smart soptunna, någon?). Alla bolag, stora som små, skulle må bra av att spendera minst 20 min varje vecka i sina kunders skor. Vilka behov har de egentligen? Hur smidig är vår checkout? Vad händer när man vill hitta numret till vår kundtjänst på vår sajt eller klickar på “hitta återförsäljare” (förmodligen ingenting positivt…)

2. De ifrågasätter gamla sanningar
I varje bransch finns det ett antal sanningar som både kunder och konkurrenter vant sig vid gäller. Som att en värdig begravning måste planeras öga mot öga på ett trist kontor och kosta minst 40.000 kronor. Eller att det bästa leveransbeskedet en budfirma kan ge är att de kommer “någon gång mellan 13 och 17” (läs: ta ledigt från jobbet, sätt ringsignalen på max, och vad du än gör - lämna inte huset!). Storbolagsvärlden fullkomligt dryper i mytbildning och invanda föreställningar. Att ett möte är 60 min långt. Att det är dåligt för bolaget när någon vill gå ner i tid för att kunna starta eget. Att en riktig strategi måste vara lång och svårtillgänglig, och att det är ett icke-problem om bara en handfull medarbetare kommer ihåg den.

När Elon Musk beskriver det ofattbara, att en och samma person kan ligga bakom revolutionerande framsteg både inom betallösningar (PayPal), bilindustrin (Tesla), energibranschen (SolarCity) och rymdresor (SpaceX), brukar han berätta om sin inställning till kunskap. Hur han löser problem genom att likt en fysiker utgå ifrån grundläggande sanningar - “first principles” - istället för att utgå ifrån vad som gjorts förut. Han nöjer sig inte med att något inte funkat tidigare utan ställer sig frågan, måste det verkligen vara så? 

I den här fantastiska intervjun med Kevin Rose berättar han om hur andras inställning var att ett bilbatteri måste kosta 600 dollar/kWh - men att han med en enkel beräkning av batteriets materialvärde, nickel, aluminium, etc. insåg att det skulle kunna kosta mindre. På London Metal Exchange var råvarupriset 80 dollar/kWh - är det då något som säger att batteriet måste kosta 600 dollar/kWh?

Tidigare i dag träffade jag Hewa Sadi, kontorschef på Flexibla Människor, en startup inom rekrytering och bemanning. Flexibla är kända för sin förmåga att rekrytera duktiga, drivna personer oavsett härkomst eller yta och har bland annat tilldelats Kompassrosen direkt av kungen. “Vad är hemligheten?”, frågade jag Hewa. “Det är enkelt, vill du ha mångfald måste du rekrytera där mångfalden finns. Vi går ut på gatorna här i förorten och pratar med folk, mun-mot-mun metoden, vi letar fram duktiga människor på stan och via vårt nätverk. Och vi har en enkel princip, vi frågar ALDRIG efter ditt CV. Ett CV är bara ett dokument. Det säger ingenting om vad du kan åstadkomma, bara hur bra du är på att skriva just CVn”. 

Kanske kommer det att dröja innan storbolagen vågar följa efter, men att trasha gamla rekryteringsmyter har funkat för dom: Flexibla är gasellföretaget som på tre år vuxit till 86 anställda. Deras kunder älskar dem. Snart öppnar de kontor i Spanien och Dubai. Så enkelt, men ändå så svårt.

3. De är inte fler än de måste vara (och spenderar inte mer pengar)
De amerikanska forskarna Staats, Milkman och Fox klockade under 2012 tiden det tog för ett team på fyra personer att bygga en 50-bitars Lego-gubbe enligt mall och jämförde med tiden det tog för ett team på två personer. Totalt 67 team gjorde övningen, och resultatet var häpnadsväckande: teamet på fyra personer behövde 45% längre tid än teamen om två (räknat i totalt antal person-minuter*). Trots alla uppenbara fördelar med att vara fler gick produktiviteten per person ner dramatiskt. 
 
För alla som jobbat i stora bolag är detta knappast förvånande. Vi har alla upplevt de mest seniora chefsmöten förvandlas till tyckeri-verkstad och sett hur fler personer i samma projekt oftast resulterat i sämre soppa. På ett företag jag känner halverades antalet anställda över en femårsperiod, vilket ledde till både tillväxt och bättre lönsamhet. Och mest intressant av allt: folk arbetade mindre, och i den årliga medarbetarenkäten svarade personalen att de mådde bättre.
 
Fenomenet kan i sin enklaste form förklaras med den explosionsartade ökningen av antalet kontaktytor som blir följden av en större grupp. I en grupp om två personer finns en enda kontaktyta, det är endast en person man behöver synka sina resonemang och beslut med. I en grupp om fyra personer finns sex kontaktytor. I ett projektteam om 20 personer finns 190 kontakter!
 
Som egenföretagare kan man sällan strössla med resurser. Grundarna till FriendSend agerar både utvecklare, kommunikatörer, projektledare och säljare. De hanterar investerare, leverantörer, myndigheter och kunder. När de bokade mig för en workshop, föreslog jag två dagar. De hade bara tid med en. På den enda dagen klämde vi in slutgiltiga beslut (med föregående workshops och diskussioner) om bolagets syfte, värderingar, tillväxtstrategi, utvärderade samtliga marknadsföringsenheter, definierade 40 olika growth hacking idéer baserade på SEE-THINK-DO modellen för intentbaserad kommunikation, samt satte en lanseringsplan för hela bolaget. Natten innan bodde de hos några vänner. 
 
På stora bolag finns resurserna bara där. Ingen behöver reflektera över om alla verkligen måste vara med på mötet, eller om det ens är önskvärt. Som anställd var jag van att alltid ta taxi. Idag driver jag eget bolag och tar hellre cykeln. Det är bättre både för hälsa, plånbok och miljö - och det tar mindre tid.
 
4. De samarbetar brett och ber om hjälp
På nystartade bolag är man ständigt ute och träffar nya människor, knyter kontakter, ber om hjälp från dem som kan, läser på och tänker nytt. Man är öppen för partnerskap och nya affärsuppslag. Man är grym på det man gör, men vet att det verkliga lyftet kommer först när man kombinerar sin nuvarande kompetens med ny kunskap. 
 
När bolaget växer byggs också den formella hierarkin upp. Den är leveranssäker och ser till att inget faller mellan stolarna. Företaget är under kontroll. Men samtidigt tar man död på den spontana ordningen, de mutationer som hela tiden skapar ny stimuli och öppnar för nya möjligheter. Kundmötet blir till en process, dina uppgifter är upp till din chef att definiera och innovation är någon annan ansvarig för. 
 
Riktigt stora bolag är som universum, som roterar kring sin egen axel. Ingen behöver söka externt för alla frågor har redan ett svar. Jag brukar fråga de organisationer jag träffar om de anställda har mentorer. På ett bolag räckte nästan alla upp handen. Sen frågade jag vilka som hade mentorer utanför det egna bolaget. Inte någon. Av jordens sju och en halv miljarder invånare - borde det inte finnas åtminstone en som man kan lära sig något av?
 
 
Väck glöden
Min erfarenhet är främst från stora bolag. Där har jag upplevt kraften i den grundmurade kompetens som uppstår när någon över tid och på djupet har möjlighet att sätta sig in i sina uppgifter. Ni som läste min förra post vet att jag också känner djup respekt för allt det fantastiska förändringsarbete som sker runtom i landet, i allt från börsbolag till myndigheter. 
 
Men det entreprenörerna saknar i resurser, tar de igen med nyfikenhet och driv. Man ser i deras ögon att de verkligen VILL lyckas. De har en tanke om hur branschen (och deras egna liv) kan bli bättre och letar rastlöst efter recept som fungerar. De har nolltolerans mot tomma ord och vrider och vänder både på sig själva, sina pengar och sina kontakter för att lyckas.
 
I en snabbrörlig värld krymper utrymmet för förvaltning. Du kommer att behöva lära av, lära nytt, öppna upp och bygga nya koalitioner. Ska mogna bolag kunna skapa förnyelse, är det denna glöd som måste återfinnas. Alla bolag har en gång byggts på den, och alla människor bär den inom sig från barnsben. Ser du den i din ledningsgrupp? Känner du den i magen när du kliver in på kontoret? Kan andra se att det brinner i dina ögon?
 
/David
 
*) The Team Scaling Fallacy: Underestimating The Declining Efficiency of Larger Teams Bradley R. Staats, Katherine L. Milkman and Craig R. Fox, (2012)
 
19 januari 2017
David Ståhlberg är djupt imponerad. Varför?
Läs Petter Løkens senaste blogginlägg
Till toppen av sidan Till topp