// //

Myten om kroppsspråket

Myten om kroppsspråket är nog ungefär lika gammal som den om råttan i pizzan. Frågan är bara var myten kommer ifrån? Svaret är att myten om kroppsspråket bygger på vetenskapliga fakta som ryckts ur sitt sammanhang och sedan putsats till för att konstruera en enkel sanning som är lätt att sälja in. Det är med andra ord samma teknik som används för att skapa falska nyheter.

Photo by Slim Emcee (UG) the poet Truth_From_Africa_Photography on Unsplash

Vad bygger myten om kroppsspråket på?

Myten baseras på två studier som gjordes för över 50 år sedan, närmare bestämt 1967, av en pionjär inom modern kommunikationsforskning vid UCLA i USA; den iransk-amerikanske professorn Albert Mehrabian: 

  1. "Decoding of Inconsistent Communications"
  2. "Inference of Attitudes from Nonverbal Communication in Two Channels".  

Vad handlar studierna om?

Båda studierna undersökte positiva och negativa attityder och reaktioner (gilla-ogilla) vid förmedling av enstaka känslomässigt laddade ord, t ex ”kär” och ”hemsk”. Den första studien jämförde den relativa semantiska betydelsen av själva ordet med tonläget i rösten som förmedlade det. Resultatet visade att tonläget i rösten hade större inflytande på lyssnaren jämfört med enbart den faktiska betydelsen av ordet. 

I den andra studien ville Mehrabian undersöka styrkeförhållandet mellan ansiktsuttrycket och tonläget i rösten vid förmedling av samma typ av ord. Ansiktsuttrycket visades på svartvita foton och tonläget i rösten spelades upp från en bandspelare. Mehrabian fann att styrkeförhållandet mellan dessa två kommunikativa kanaler blev 3:2. Därefter kombinerade han resultaten från båda undersökningarna och fick fram procentsatserna 7:38:55. 

Vad betyder 7:38:55?

Siffrorna 7:38:55 avser 1) ett känsloladdat ords semantiska betydelse, 2) tonläget i rösten som förmedlar det känsloladdade ordet och 3) ansiktsuttrycket när ett känsloladdat ord uttrycks. Dessa siffror har lättviktiga pratmakare sedan lagt tonvikten vid i alla möjliga och omöjliga kommunikationssammanhang. Därmed kan de smita ifrån det retoriska arbete som kräver mer gediget hantverkskunnande såsom målgruppsanalys och byggandet av ett genomtänkt budskap. Det är som att börja med att sätta upp tapeterna innan man ens byggt huset.  

Siffrornas begränsade värde

Faktum är således att kroppsspråket i egentlig mening inte mättes i de aktuella studierna, utan enbart ansiktsuttryck på fotografier. Kikar vi närmare på studierna, tillkommer ytterligare några fakta som begränsar värdet och tillämpningen:

  1. Resultaten bygger på enstaka ord inspelade på band, och baseras således på en konstlad kontext.
  2. Resultaten bygger enbart på kommunikation av positiva respektive negativa känslouttryck.
  3. Resultaten bygger enbart på kvinnliga deltagare.
  4. Resultaten bortser från andra relevanta variabler i sammanhanget, såsom kroppsspråk.                

Vad säger Albert Mehrabian?

Albert Mehrabian är numera professor emeritus i psykologi vid UCLA. Han är väl medveten om hur resultaten av ovanstående studier har misstolkats och vädjar själv på sin hemsida

“Please note that this and other equations regarding relative importance of verbal and nonverbal messages were derived from experiments dealing with communications of feelings and attitudes (i.e., like-dislike). Unless a communicator is talking about their feelings or attitudes, these equations are not applicable. Also see references 286 and 305 in Silent Messages -- these are the original sources of my findings.” 

Fakta utan rätt sammanhang blir missledande

Sanningen är alltså att det inte finns några fasta procentsatser för hur stark inverkan olika variabler har, i något så komplext som mänsklig kommunikation. Allt är beroende av sammanhanget - det vill säga just det som plockas bort när man vill sälja in förenklade sanningar. Sensmoralen blir i vanlig ordning: Om något låter för bra för att vara sant är det förmodligen det också!

Christina Davisson

Christina Davisson är språkvetare och har undervisat i bl a retorik på Stockholms universitet. 15 års analys av presentationsmaterial har lett till specialintresset hur retorik kan användas för att manipulera budskap i syfte att ljuga och dölja fakta.

17 maj 2018
- en mardröm på två ben
Ladda ner din personliga kompetensprofil här.
VD och grundare av Doberman
Till toppen av sidan Till topp