Olika generationer – olika perspektiv

Digitaliseringen är en överlevnadsfråga och det är viktigt att förstå hur olika generationer relaterar till den digitala transformation som vi befinner oss i. Ett exempel på hur olika generationer instinktivt reagerar är, när Jonas och jag började vårt arbete med boken och Jonas tar fram ett skissblock, medan jag tar fram datorn och antecknar i Evernote. Inget konstigt egentligen, vi är från två olika generationer och vill instinktivt jobba med det vi är vana vid och uppvuxna med. Dock är generationsperspektivet oerhört viktigt att förstå när vi pratar digitalisering för det vi växer upp med blir det som sedan blir standard i våra liv

Medan vissa delar upp populationen i generation X, Y och Z, har vi valt en annan uppdelning som upplevs enklare att relatera till. Vi benämner dem digitala Dinosaurier, Immigranter, Infödda och Alfa generationen. Jag vill dock poängtera att bilderna är liknelser och metaforer, att vi medvetet generaliserar för att göra skillnaderna mer tydliga och att det finns en mängd undantag för varje generation. 

1. Digitala Dinosaurier – morföräldrarna

Digitala Dinosaurier som begrepp handlar inte explicit om ålder, utan snarare om beteende. De använder sig visserligen av teknik i form av radio, TV och telefon men inte mycket mer än så. Låt vara att telefonen numera är en smartphone och att TV-programmen konsumeras via en satellit eller ett bredband. Digitala Dinosaurier har ingen preferens runt tekniken och saknar egentlig förståelse för digitalisering som fenomen. De lever med föreställningen att ”det var bättre förr”. De är konservativa i sin syn, och digitalisering blir oftast teknik och inte kultur. Kommunikativt så vill de helst ses fysiskt men använder SMS och email vid behov. Låt oss titta på lite fakta ifrån undersökningen Svenskarna och Internet – 2015, så ser vi ett tydligt problem:

  • 650 000 saknar internet, en minskning med 70 000 människor sedan 2014
  • 200 000 använder inte internet, trots att de har tillgång
  • 2 000 000 människor (en av fyra över 12 år) anser sig själv inte vara särskilt datorkunnig eller inte alls datorkunnig

Om det nu varit så, att det varit pensionärer som utgjorde den sistnämnda kategorin, hade vi kunnat förstå och inte behövt se så allvarligt på situationen. Men faktum är, att i den sistnämnda kategorin hamnade 25 procent av befolkningen mellan 46-55 år, en population som också återfinns högt representerad i de svenska chefsleden. 

2. Digitala Immigranter - föräldrarna

Digitala Immigranter eller föräldrarna är födda mellan 1950 och 1980. Immigranter har inte vuxit upp med datorer, så de skriver gärna ut material i pappersform och vi skulle därför även kunna kalla generationen för ”pappers-generationen”.  Digitalisering blir lätt prylar, och kommunikativt används e-mail flitigt. Man lever också fortfarande med devisen att inget slår det ”fysiska mötet”. 

69% av 50-talisterna, 58% av 60-talisterna och 43% av 70-talisterna prenumererar fortfarande på en dagstidning, vilket ska jämföras med endast 23% av 80-talisterna.

 3. Digitala Infödda - barnen

Digitala Infödda är barnen, som är födda från mitten av 1980 till 2000. De är födda med datorer, och internet är självklart för dem. Kommunikativt är de vana vid online via allt från MSN, ICQ till dagens sociala medier. Vid kontakt behöver telefon eller SMS absolut inte vara det första alternativet, utan det kan lika gärna ske via Skype, Whatsapp eller Facetime.

91% av de digitalt infödda använder dagligen internet i mobilen. Drygt 80% använder Facebook.

4. Digitala Alfas - barnbarnen 

Alfa generationen, födda efter 2000-talet, är den mobila generationen som utgår från ett digitalt tänk. De föds med smarta mobiler, klockor och bilar, och det är utifrån det de ser och förstår världen. Det fysiska mötet är inte alls lika relevant och hela världen finns tillgänglig när som helst, var som helst genom nätet.

De är vana vid datorer, surfplattor och smarta telefoner från första början. I så gott som alla barnfamiljer finns inte bara en dator utan snarare två eller tre datorer. Genomsnittet är 2,2 datorer i familjer med förskolebarn. Det ökar till 2,7 datorer i familjer med skolbarn (7-11 år) och i genomsnitt finns det 3,2 datorer i familjer med äldre skolbarn (12-15 år).

Ibland barn mellan 12 och 15 år använder 90% chatt, 95% sociala forum och 76% epost.

Generationsperspektivet är en viktig aspekt för att förstå de känslor som uppkommer i en digitaliseringsprocess, och varför de kommer. Att engagera, motivera och leda denna nya generation är en klar utmaning som inte kan tacklas av en chef. Det krävs en ledare som människor väljer att följa, och som leder med exempel. Men samtidigt har ledaren en utmaning i den andra riktningen, med att få med sig de äldre medarbetarna på förändringsresan. Här handlar det om att få människor att vilja utvecklas och lära nytt  – av egen fri vilja. Det moderna ledarskapet är en paradoxal mix av att se individen samtidigt som man jobbar för bolagets bästa. Ett flexibelt ledarskap är vad som krävs för att ta sig an den digitala utmaningen. Vår bok summerar essensen i det digitala ledarskapet och ger en bild av hur ledare och bolag kan utveckla såväl verksamhetens digitala kapacitet som de ledarskapsförmågor som krävs för att överleva, samt hur man kan bemästra och vinna konkurrensfördelar ifrån en väl planerad och orkestrerad digital utveckling. 

Vänligen Arash

 

1 februari 2016
Träning, verktyg och metoder för att bygga och utveckla en flexibel organisation.
IHM Personligt ledarskap ger dig styrkan. Kom och testa oss!
Vad kan du göra som ledare?
Intervju med Helene Barnekow, Teliasonera
Vilken kultur bygger du?
Till toppen av sidan Till topp