Insikten ökar

December 2007 signerade min dåvarande arbetsgivare och jag ett kontrakt på att de skulle finansiera min hela IHM-utbildning. Ungefär vid samma tid skrev jag på mitt anställningsavtal som projektledare. Dock så var det inte förrän i januari 2008 som jag fick sätta foten i IHM:s lokaler och introduceras genom kursen i Business Management.

Under terminens gång fick jag lära mig grunderna i marknadsföring, företagsekonomi och ledarskap, och all min nya energi ledde till att jag hade 30 förbättringsförslag till min arbetsgivare varje vecka (vilket till slut gjorde vår vice VD någorlunda matt). Tyvärr så var det ytterst få av mina idéer som faktiskt realiserades, och jag hade svårt att förstå varför vårt företag (som hade som slagord att vi skulle vara som en kameleont i vår omgivning och blixtsnabbt kunna ”ändra färg” när vår omgivning krävde det) var så trögrörligt.

Jag började fundera på vad min arbetsgivare sade sig vara på papper (så som i personalhandböcker och i policy-dokument) och vad som egentligen skedde ”på golvet”. Det heter ju att man ska leva som man lär, men genom långa och givande diskussioner med mina klasskamrater så jag lärde mig snabbt att det är ytterst få arbetsgivare som följer sina egna råd. Eftersom jag är som jag är, så hade jag självklart svårt att acceptera att alla fina levnadsvisdomar och karriärstips som vår VD delade med sig av dagligen bara var ett spel för kulisserna.

Våren gick, och till hösten fortsatte jag min spännande resa på IHM med en kurs i projektledning. Våra lärare Ulf Rosin och Anna Nilsson startade terminen med två dagars team-buildning, varpå vi snabbt kastades in i projektledarens vardag. Ordning och struktur är förvisso två ord som kunde beskriva just ”projektledning”, men svaret på de flesta frågor som vi elever ställde våra lärare Ulf och Anna var ”att det beror på”. Allting har att göra med omständigheterna.

Halvvägs in i terminen hade det börjat knacka ordentligt i fogarna mellan mig och min dåvarande arbetsgivare. Jag hade jobbat i nästan tre år på företaget, och började känna mig rastlös. Jag bytte arbetsgivare i november 2009, och började då arbeta som politisk sekreterare på Moderata Riksdagskansliet, som jag även jobbar kvar för idag. Är jag nöjd med mitt val? Det beror på…

Jag ställdes inför ett dilemma då jag inte fick min nuvarande arbetsgivare att finansiera mina studier. Det är valår, och pengarna ska läggas på annat. Jag valde att fortsätta utbildningen (i ett svep) och tog beslutet att det bara var att börja spara ihop pengar till de två återstående terminsavgifterna.

Idag är jag på min tredje IHM-termin och halvvägs in i kursen ”Verksamhetsstyrning”. Många av frågorna som dök upp i mitt huvud under min första termin på IHM har börjat falla på plats. Idag har jag en större förståelse för varför min före detta arbetsgivare hade svårt att ändra strategi, och varför vår VD fortsatte med sina evighetsmonologer om vad för värderingar företaget skulle genomsyras av trots att effekten var minimal (och snarare negativ mot slutet). Jag har fått en större förståelse för att ett företag går inte bara att bedöma genom att titta på vinstmarginalen och räntabiliteten på sysselsatt kapital, utan det finns så mycket mer under ytan. Men jag har också börjat ifrågasätta ännu mer.

Denna blogg kommer jag att använda just till att fundera, försöka besvara både Era och mina frågeställningar men också ifrågasätta. Jag hoppas att du har fått en tillräcklig inblick i mitt liv, min karriär, och mina studier på IHM för att du ska ha hunnit bli tillräckligt nyfiken för att följa med mig på slutspurten av terminen i Verksamhetsstyrning, men också med mitt examensarbete.

Varmt välkommen!

Mikaela Hedborg