Fotbollsmassaker: "Är livet så billigt?"

Det känns väldigt tråkigt att sitta här och behöva skriva ett sådant tråkigt inlägg. Jag antar att de flesta av er som läser detta redan vet vad som har hänt. I går kväll spelades det en fotbollsmatch mellan två egyptiska lag, varav ett av lagen samt deras anhängare blev barbariskt attackerade av flera tusen människor. 74 människor har hittills dött och flera tusen ligger fortfarande allvarligt skadade.

Vi kunde följa hela händelsen direkt på TVn och höra hur folk panikslagna ringde in till nyhetskanalerna och vädjade om hjälp och se folk dö på skärmen. "Är livet så billigt?!", skrek en av Egyptens stjärnspelare ut i luren till nationell tv samtidigt som han och flera andra människor bunkrade upp sig i omklädningsrummen i väntan på hjälp. Mitt svar är ja. Livet är billigt här. Dör man så dör man. Människans liv spelar ingen roll här och måste man offra exempelvis 74 liv som igår för att markera en sak, ja då gör man det. Här myllrar det av människor. Det såg ni väl på sändningarna från matchen. Dom sprang in på planen som kackerlackor och helt plötsligt färgades det gröna gräset till svart. En befolkning på 85 miljoner människor skapar mindre respekt för sin medmänniska. "Vad gör en mer eller mindre?", är mer likt tankesättet här. 

Det är en tung dag för Egypten. Jag kände det igår, men väldigt mycket idag. Det första mina trötta ögon möttes av på väg ut från mitt hus var två polismän precis vid entrén. Mannen som polerar skor vid vägkanten satt inte på sin plats och min dörrvakt hade inte ens vaknat. Taxiföraren satt knäpptyst hela vägen samtidigt som vi båda lyssnade på nyheterna på radion. Människor ringde in och beklagade sig och undrade vart Egypten är på väg och varför allt kämpande inte leder till något gott. Man läste upp dikter där orden beskrev saknaden av det gamla Egypten innan revolutionen. 

Idag är sista arbetsdagen innan helgen och stämningen är inte alls som den ska. Alla är nedstämda och nyhetskanalen är på. Efter jobbet kommer jag att åka hem direkt och bunkra upp mig framför TVn för att undvika allt som kan hända. Jag är så hemskt ledsen över vad som pågår i Egypten. Det är orättvist. Folk kämpar fortfarande för att sudda bort den dåliga bilden folk har fått av landet och nu helt plötsligt händer detta. Det är en besvikelse för alla.

Jag sa att jag skulle använda bloggen för att ändra er uppfattning om Egypten och just nu låter det lite långsökt, men jag lovar er, vad ni läser i media och ser på nyheterna representerar inte det riktiga Egypten. Det är sabotage om en ljus framtid för landet. Här finns mycket gott som aldrig får chansen att riktigt lysa igenom efter förra året och jag är mer motiverad än någonsin att fullfölja mitt löfte. Dock får det bli med början på nästa vecka, för just nu vill vi bara att denna "revolution-anniversary" perioden ska försvinna...