Blogginlägg

Det här med nätverkande, alltså jo men visst, det är ju jättebra. För att skapa kontakter, byta erfarenheter och inspirera varandra. Efter det är jag nöjd. Men det är inte alla som är det. Då börjar deras ”bearbetnings process” där de ska sälja in sitt erbjudande. Missförstå mig inte nu, det klart att det är bra att informera om vem man är och vad man gör, för att eventuellt i framtiden kunna sammanstråla i affärer, jag fattar det. Men, om jag behöver en viss tjänst eller vara så köper jag det när jag behöver det. Vet jag att någon i mitt nätverk har just detta, så är valet ofta att handla av eller genom denne. Fram till dess: SLUTA KRÄNGA GREJJER! Jag kan inte ha femtioelva reklamare, trettiofem coacher, åttiofyra telefonlösningsleverantörer… Alltså på riktigt? Jag vet att jag inte är den ende som är förbaskat trött på det här. När jag är med i nätverk är det för att lära känna intressanta människor. Människor som kan inspirera mig. Som jag förhoppningsvis kan inspirera. Varför är ...

Som hungriga vargar drar de fram, krediten är maxad, armbågarna är vassa nu är de här, hetsiga och köpsugna, så säljare gör er redo här kommer julen!Här kommer horder av köpsugna kunder rusande fram över butiksgolven, de kommer plundra hyllorna! Så var redo här kommer de! 68 miljarder kronor är på väg. De tre vise männen måste ha varit säljare, för deras gåvor skapade en tradition som är stark.  Den som ger mest den är bäst!Låt oss frossa i det emotionella behovet av status och prestige, låt oss frossa i kapital konsumtion. Låt oss köpa en riktigt god jul! Jag läste i bloggen av den gode Herr Aludd (som är en eminent bloggare men framför allt en fantastisk person) om årets julklapp, vilka de var och när de slog. Mina tankar drog iväg och jag landade så klart i försäljningen, det är där mina tankar brukar börja och sluta. I försäljning pratar jag ofta om vikten av att göra en bra behovsanalys - mycket som gör en säljare till en duktig säljare handlar just om behovsanalysen och förmåg...

Ja, nu börjar vi närma oss handlarnas favoritmånad, månaden som alltid ska slå rekord. I år beräknas vi spendera ca 68 miljarder, en ökning med 2,5% från förra året enligt HUI Research, tidigare "Handelns utredningsinstitut". Men på vad? Slår man ut de här alla miljarderna på Sveriges drygt 9,5 miljoner invånare så blir det ca 7.000 kr per person där 3.000 kr går åt i detaljhandeln och resterande 4.000 spenderas i sällanköpsvaruhandeln. Det innebär att vi lägger ca 1.400 kr mer p.p. än genomsnittet de övriga månaderna. Kanske lägger vi dem på ”Årets Julklapp”? Sedan 1988 har HUI med pompa och ståt utsett vad de tror ska bli ”Årets Julklapp”, en julklapp som ska uppfylla nedanstående kriterier: • Den skall representera samtiden. • Det skall vara en nyhet eller ha ett nyväckt intresse under det snart gångna året. • Produkten skall svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter.  Hur ofta de träffar rätt förtäljer inte detta lilla blogginlägg, men jag känn...

De som känner mig vet att jag är den ständiga tidsoptimisten. Obotliga tidsoptimisten. I vissa fall är det positivt, i andra motsatsen. Jag avskyr att vara ute i sista stund med underlag, rapporter etc och är oftast väl förberedd. Jag tjatar på mina Conceptare att det är bättre att köra på i början, för att säkert hinna klart, än att ta det lugnt i början och få jobba halvt ihjäl sig i slutet. Jag skulle aldrig vara sen med en inlämning, en offert eller en rapport. Jag älskar att planera i stort. Men sen finns det annat där jag alltid sladdar in i sista sekund. Som tex till träningen, eller några minuter sent till middagar, kalas, fikor… ja ni förstår. Jag är inte alls lika dålig på tider när det kommer till mitt jobb och möten som jag är privat. Vilket är tur. Jag tror alltid att jag ska hinna lite mer än vad jag kanske gör, och att det går att köra in några minuter på vägen. Jag tror också ofta att saker går fortare än vad det gör. Optimistiskt, javisst. Även om jag kanske inte of...

Turistindustrin är Sveriges största industrisektor och man förutspår att den kommer att fördubblas under kommande 20 år. Goda chanser att få jobb för människor med rätt kompetens, och därför finns IHMs YH-utbildning Konceptutvecklare Event & Besöksnäring. Vi beslöt oss för att ta reda på vad det handlar om genom att ställa några korta frågor till Johanna Mattsson, en av lärarna på utbildningen. Hon borde kunna ge oss en bra bild. – Hej Johanna, kul att du ställer upp på en intervju, men först lite bakgrund. Vad gör du när du inte undervisar på Konceptutvecklare event & besöksnäring? – Hej själv, känns kul att bli intervjuad för något jag brinner väldigt starkt för. Utöver mitt engagemang på IHM så är jag i Härjedalen där jag jobbar som VD för ett destinationsbolag och ett marknadsföringsbolag, eller så är jag ute i Europa och föreläser om internationell försäljning och Cross Cultural Management. Får jag tid över så håller jag på att färdigställa min första bok.  – Spännande,...

Ja eller inte. Jag har aldrig varit en person som ska gulle-gulla med alla barn jag ser, men det är ju stor skillnad. Tydligen är det de som folk tror. Att jag hatar barn. Eller i alla fall, väljer bort barn för att göra ”karriär”. Hallå eller, vilket århundrade lever vi i? Jag blev intervjuad av en kvinna för några dagar sedan. Hon undrade hur jag såg på det här med att arbeta i en mansdominerad bransch, hur ofta jag blev utsatt för sextrakasserier och om jag inte skulle ha barn. På den sista frågan frågade jag förvånat vad hon menade med det? Varför skulle jag inte ha barn? Det klart jag ska ha barn! Förklaringen var att ”Du satsar ju på karriären”. Jaha du, tänkte jag. Undrar vem det är i vårt samhälle som målar upp bilden- familj eller karriär, välj för du kan inte ha båda. Snacka om fördomar. Självklart kan jag inte bortse från de faktum att det är kvinnan som ska kånka runt på ungen i nio månader, och som ska föda. Jag tror inte heller att det är en dans på rosor med allt jobb...

Bonjour, et voilà encore queques refléxions en l’automne de la vieillesse. Ja, jag vet inte riktigt vad som hänt mig sedan jag fyllde 50, känns som det ploppar upp saker i mitt huvud hela tiden som på något sätt varit viktiga i mitt liv. Som liten gick jag som många andra på dagis, och jag älskade det. Jag älskade mina kompisar, min kokerska, mina utflykter, mina sovstunder och mina fröknar, särskilt en, Pierette! Jag kommer inte ihåg exakt vilket år hon kom till mitt dagis ”Rosengången”, men jag kommer ihåg henne med värme. Hon pratade väldigt dålig svenska med kraftig fransk brytning, hennes hår var som svart trollhår som stod ut åt alla håll och hon utstrålade energi, och lugn. Hon var en viktig del av min underbara tid på dagis. För ett tag sedan så såg jag en minnestext vid sidan av alla dödsannonser, jag stannade till vid bilden, det var någon jag kände igen. Jag läste texten och förstod snart att min älskade dagisfröken Pierette lämnat jordelivet. Det kändes i sig inte konst...

Jag har många drömmar och planer. En del saker gäller för livet utanför jobbet, vänner och familj. Andra gäller såklart för Concept, jobb och karriär. Vissa grejer är för mig som person. Jag vill öppna ett öl-hak, en livstilsbutik butik, en hälso & skönhetssalong, resa, läsa psykologi, bli personlig tränare, skriva en bok, jobba med inredning, lära mig mer om grafisk design, köra folkrace, gå på kulturgrejjer (typ opera) gå på vin och champagneprovning, matlagningskurs, akvarellkurs, rida dressyr (nej inte på en islandshäst utan en dressyrhäst som är avlad till det som man ska använda den till, ska man hoppa ska man ha en hopphäst typ, lära mig yoga, åka på kryssning, ta steg två i dykcert... För mig är det viktigt att hela tiden utvecklas. Jag vill lära mig och uppleva saker. Den som vet mest när han eller hon dör vinner lixom. Hur trist är det inte att alltid göra lika, på samma sätt? Dag ut och dag in? Jag sa ofta för ett tag sen att vara nöjd, tycker jag är det tråkigaste ma...

…som man alltid har kvar. Hej alla, idag var det just en sådan stund, en stund av oväntad gemenskap. För några månader sedan så gick jag en 2-dagars kurs på IHM tillsammans med 12 för mig helt okända ansikten, naturligtvis hälsade jag på alla men lärde egentligen bara känna de 3 i min grupp. Några veckor senare så får jag en vänförfrågan på Facebook, men kan för mitt liv inte komma ihåg någon med det namnet, jag klickar in och ser att det är en av kursdeltagarna, jag tackar ja för vi hade några trevliga snack i pauserna. Vi kommenterar lite av varandras grejer på Facebook och helt plötsligt så har vi fått igång en konversation. För några veckor sedan så får jag en inbjudan till lunch med Anders, ja han heter så, och det händer ju titt som tätt att man lunchar med någon man halvkänner, men den här inbjudan är hem till honom. Det är så galet kul så jag bestämmer mig för att tacka ja till pyttipanna-lunchen i hans hem, och efter lite hjälp av GPS:en så var jag till slut där för dagens ...

I måndags var det final i ”Årets unga VD” på Berns i Stockholm. Tävlingen arrangerades av tidningen Entreprenör tillsammans med Motivation.se och Executive People. Vi har tidigare presenterat att Ruth Westberg, VD Concept och Marknadsekonom DIHM tog hem titeln "Årets unga VD". Men vi är minst lika glada och stolta över att en annan IHM alumn, Arash Gilan, COO Viva Media, också hamnade på pallen. Stort grattis Arash från alla oss på IHM. Jätteroligt att 2 av 3 på pallen är IHMare!  

Att IHMs Yrkeshögskoleutbildningar engagerar och attraherar företag i hela landet är ingen nyhet. Varje vecka anmäler företag sitt intresse för att bli partnerföretag till IHM. I veckan var det åter dags för arbetsmarknadsdag; en dag då företagen slåss om IHM-studenternas uppmärksamhet för att hitta sina framtida medarbetare.Vi träffar några av dem och frågar: Vad söker ni?  - Idag är jag här för att exponera företaget för studenterna och förhoppningsvis hitta rätt personer att anställa. Framtiden i vår bransch är positiv, det behövs både sälj och innovation för att kunna skapa behov och se affärsmöjligheter - precis det IHM är bra på, säger Pär Nyman från PDS Vision. - Vi är här för att säkra vår kompetensförsörjning i företaget. Som gammal IHMare vill jag samarbeta med IHM för att jag vet vad dom levererar. Vi vill ge studenterna möjlighet att jobba i en ständigt föränderlig verklighet, säger Karl-John Sjöqvist VD på Mobile Storytelling. - Vi är engagerade som referens när IHM ans...

…att denne alltid satte jobbet före familjen. Jag har sett det hända många gånger, men jag har bara hört det erkännas en gång. Visst har vi alla sett dessa chefer, och många familjer har känt av dem, men att gå så långt att man stolt proklamerar att man sätter jobbet framför familjen är för mig helt nytt, och ofattbart. Jag har funderat mycket på varför den här personen sa så - var det ett bevis på styrka i dennes ögon? Och var det så, att den arbetsplatsen faktiskt krävde detta? Det finns många chefer där ute, andra också, som lägger enormt mycket tid på att lyckas i sitt arbete. Men ligger inte belöningen i ett rikare liv utanför arbetet? Jag känner en annan chef, en högre chef, med ansvar för ännu fler personer än chefen ovan, som oavsett hur mycket det är att göra alltid går hem klockan 17.00 för att äta tillsammans med sin familj och natta sina barn. När familjeritualerna är avklarade, kan eventuella jobb återupptas. Ovanstående historier är hämtade direkt från verkligheten, 2...

IHM Talents är ett samarbete mellan IHM och Inhouse. Här är senaste nytt!  Nadia fick jobb via IHM och Inhouse Nadia Amine Rachdi är konsult på Inhouse och en av våra IHM talents. Här berättar hon om utbildningen på IHM och hur det är att vara konsult på Inhouse. I juni tog Nadia Amine Rachdi sin examen från IHMs YH-utbildning för redovisningsekonomer. – Det är en kvalificerad utbildning, och känns som en riktigt bra grund att stå på, säger Nadia. Nadia har som så många andra som läser på IHM redan varit ute i arbetslivet. Hon har i grunden en ekonomiutbildning på franska som hon läste på universitet i Marocko, och hon jobbade även som ekonom under några år innan hon flyttade till Sverige. Efter att ha lärt sig svenska kände Nadia att hon ville komplettera sin franska utbildning med IHMs YH-utbildning för redovisningsekonomer. – Grunderna i redovisningen är desamma både här och i Marocko, men det finns också skillnader, till exempel när det gäller skatt och moms. Vad har varit det ...

Allt var lugnt fram tills att prisutdelningen skulle starta. Jag var ju redan så stolt och glad över att bara blivit nominerad och sedan blivit en av de sex som gick till final, att det liksom inte var så viktigt att gå längre. Självklart önskade jag ju det, men resan jag redan gjort var inte dålig den heller. Jag fick komma till Berns och dricka bubbel, det var gott nog. Men när det väl var dags, alltså. Hjärtat klappade och pulsen dånade i skallen. Jag började svettas. Tankarna snurrade. ”Tänk om. Tänk om jag vinner. Vad säger man då? Äh, klart du inte vinner, de andra är så fantastiskt duktiga, glöm det! Du kom hit, var glad över det” Sex finalister skulle bli tre. Jag vågade nästan inte titta. När moderatorn presenterade mitt namn som en av de sista tre, visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Jag, en av tre? Oh shit! När hon sedan började läsa nomineringen tittade jag, pappa och Christian (två av mina största stöd var ju såklart med) på varandra. Jag fick fram. Det är ju jag!...

(En f.d. karriärist blickar tillbaka och bekänner) Psykolog, personaldirektör, marknadschef, vd och sedan eget konsultbolag. Det låter bra, tycker jag. Och styrelseledamot, lite här och där och varit med och startat företag. Börjat med två tomma händer och kämpat mig fram, alldeles ensam. Bott i Paris, London och Bryssel. Fått böcker publicerade, på flera språk. Bra jobbat Lars Einar, ensam är stark!    Gott så. Kanske. Men var jag så ensam och stark? Egentligen? Min mor, Astrid, hade sina mål för mig och mig trodde hon på. Slashasen som inte klarade skolan. Men jag klarade ju allt hon sagt och ville, till sist. Och Fröken Åsa i skolan, 1-3 klass. Vilken kvinna hon var, förstår jag nu. Hennes tålamod och stora famn, och att hon lät mig gå kvar, trots att jag var rädd för allt och hade min sorgliga statistik av skolk och ”sjukdomar”.  Mitt första fasta jobb blev på Institutet för Tillämpad Psykologi, ITP, i Saltsjöbaden. Och jag hittade ”ny mamma”, Kerstin, den 65 årige ekonomichefen...

Imorgon är det fars dag, det har aldrig betytt så mycket för mig, men nu känns den dagen helt plötsligt i mitt hjärta. Ni som känner mig eller har läst lite av det jag skrivit tidigare vet att min relation med pappa har varit allt annat en okomplicerad, den har inte blivit mindre komplicerad sedan hans död förra hösten. Är det intressant att skriva om detta, varför vill jag lämna ut min och min fars relation? Ärligt talat så vet jag inte, det här är något som jag har svårt att prata om, inte i små brottstycken, men att försöka ge hela bilden. Jag är inte säker på att jag kan göra det i skrift heller, och jag är inte säker på att det intresserar någon förutom mig själv att jag skriver dessa ord. Men nu har jag beslutat mig för att göra det, för att slutligen lägga det bakom mig och gå vidare, ett bokslut. Början och uppväxten.Jag är enligt min pappa utkomsten av en kärleksfull natt i Änggården, min mamma har aldrig varit så nära i sin beskrivning, utan har bara stolt och kärleksfull...

Sidor

Till toppen av sidan Till topp
ClickTaleFetchFrom="http://www.ihm.se/sites/all/libraries/clicktale/ClickTaleCache.php?t=44ab7f2c2738e11e3dab"; ClickTaleEventsMask-=4;