Här dansar herr gurka...

Okey, dags för lite nya funderingar. Om ni tänker er följande scenario: Det kommer helt plötsligt larmrapporter om att en viss sorts läsk sprider bakterier som ger hemsk sjukdom och leder i värsta fall till döden, vad händer? Jo vi struntar i att köpa den sorten tills vi vet mer, men vi köper förmodligen en annan sort under tiden. Den sorten som är farlig är dessutom världsledande så den totala mängden läsk är nu mindre än efterfrågan. Priset höjs! Ett fullt tänkbart scenario vad gäller princip alla produkter, färg, bilar, choklad, glass m.m. m.m. MEN! Inte gurka? Några tyska män sprider ut att Ehecsmittan kommer från ett parti spanska gurkor, vilket i dagsläget visar sig vara felaktigt, alla slutar köpa gurka, spansk gurka, rumänsk gurka (vem har köpt det?), holländsk gurka och även svensk gurka. För man vet aldrig vad den där gurkan kan hitta på, och följden blir att gurkbergen växer på hela europas soptippar.
Varför blir det så då? Ja en möjlig tanke är att gurka som produkt är tämligen ointressant så att steget att välja bort den för att ta det säkra före det osäkra blir väldigt lätt. Jag hoppas att det inte är så, för riktigt god gurka är underbar! En annan tanke är att gurkodlarna själva bara betraktat gurka som just gurka, inte behandlat regionala skillnader som något särskiljande, inte pratat om sättet de odlar den på, inte vilket vatten den får som känns väldigt viktigt i en produkt som sägs innehålla 96% vatten osv. Kort sagt inte behandlat de olika gurkorna som olika varumärken, så för folk i allmänhet är gurka just gurka.
Men svensk gurka då? Ja i Sverige så pratar vi faktiskt om tiden när den svenska gurkan börjar skördas och hur god och speciell den är. Men uppenbarligen så är den inte tillräckligt god eller speciell för att vi ska våga tro att vi kan köpa och äta den nu för odlarna/handlarna står med stora berg av gurka och rear ut dem i snart varje hörn. Nej vi pratar hellre om att EU-topparna bestämmer hur raka gurkorna ska vara så gurkpriserna fortsätter att dala och regeringarna förbereder stödåtgärder för att inte alla gurkodlare ska gå under.
Väldigt konstigt! I en tid när representanter från svenska bönder, Sydgrönt, Odlarna i väst och allt vad de heter borde stå på barrikaderna och skrika ut den svenska gurkans förträfflighet så är det helt tyst. I en tid när svenska odlare kunde höja priset på sina produkter så sänks priset. I en tid när vi borde frossa i god svensk gurka så äter vi ingen gurka alls, men vi får betala för den via skattsedeln. Allt för att kommunikationen inte fått göra sitt jobb!
Tyck och tänk gärna hur vi förändrar detta otroligt dumma beteende, medans ni tänker så går jag ut och köper svensk gurka, förbereder lite pressgurka inför helgens grillning och njuter av en leverpastejmacka med färsk svensk gurka på.
Hej
PS: Pressgurka är lätt, skiva gurkan tunt, gärna med en osthyvel, lägg i skål med lock, blanda en 123 lag, en del ättika, två delar socker och tre delar vatten, koka upp den och låt svalna lite, häll den över gurkan och ställ in i kylen och dra minst några timmar, gärna längre, hacka lite bladpersilja över när du serverar. Vill ni få till den goda gurkan man får när man köper satayspett så är det bara att hacka ner lite röd chili också efter smak.

Kommentarer
Skriv ny kommentarJag hejar också på gurkan!
Att de svenska gurkodlarna missar chansen att höja istället för att dumpa priserna är synd. Jag delar din tes om att en kampanj om de svenska gurkornas fläckfrihet tillsammans med en höjd prislapp hade kunnat öka försäljningen. Där saknades det mod som så ofta fattas när kontroversiella - eller åtminstone oväntade - beslut ska tas. Mod är baske mig den viktigaste egenskapen för framgång.
Men apropå det här med nationalism och föda. Jag har ofta funderat på varför vi i Sverige står i flock kring de matprodukter som är märkta med en svensk flagga? Är det för att det rimligtvis handlar om närproducerat och därmed miljöpolitiskt korrekt? Eller är det för att produkterna faktiskt är bättre? Jag är tveksam. Åtminstone till det senare. För varje gång jag är ute och reser, så ser jag samma mönster. I Danmark hänger man runt kotletter och korv märkta med Dannebrogen (dansk bacon är faktiskt godare än svensk) och i Ungern letar man efter den rödvitgröna flaggan.
Jag tror att det mest handlar om ren nationalism, blandat med två kryddmått misstänksamhet. Men det är också ett bevis på hur viktigt det är med just varumärken. En kotlett är en kotlett, medan Serranoskinka är något mer än bara kallrökt skinka.
Så Håkan, jag håller alltså med dig om att vi ska köpa Gurka. Och gärna svensk gurka, eller rent av Västeråsgurka, för nån stans har jag hört att det ska vara extra bra. Men annars vill jag, så länge transporter och miljöskäl inte gör det till ett dumt val, köpa mat från dem som är bäst på just det jag vill ha.
Nu ska jag gå ut i köket och skära upp några skivor paprikasalami. Den är ungersk och divisioner bättre än vilken italiensk salami som helst. Antingen tror ni på mig, eller så avfärdar ni mig som just en "matnationalist".
Zoltan
Oh jag älskar paprikasalami, inte svensk!
Skriv ny kommentar