Upphandling - en fråga om nedhandling?
Med risk för att sparka in öppna dörrar gör jag ett inlägg om upphandlingars ensidiga fokus på pris. För det verkar vara den enda parameter som styr när leverantörer ska väljas ut.
Just nu pågår en upphandling i Göteborg som handlar om reklamtjänster. Upphandlingen är utlyst av ett kommunalt bolag. Som andra upphandlingar är dokumentationen omfattande och kräver tid och energi av den som vill ge sig in i budstriden. Och det är en konst i sig själv att författa och lägga in ett anbud.
Men efter att ha gått igenom alla filer och dokument för att bena ut vilka frågor de vill ha svar på pekar allt på att det kommer bli ett urval baserat på priset. Och det verkar också vara den enda faktorn som bestämmer vilken leverantör som kommer få jobbet. Vad det kostar. Priset per timme.
Man läser igenom allt material en gång till, konstaterar att det faktiskt bara är en prisfråga, och undrar stilla hur de resonerar i den kommunala verksamheten.
Efter lite dividerande och kalkylerande fram och tillbaka kommer vi fram till att det inte är värt att lämna in ett förslag. En snabb uträkning visar att vi behöver lägga oss på ungefär samma nivå som hamburgarkedjan betalar sin personal för att kunna vinna uppdraget. Men det är ju inte hamburgare som just det här kommunala bolaget upphandlar nu utan lite mer kvalificerade reklamtjänster.
Någon dag senare äter jag lunch med en god vän som också jobbar i reklamsvängen. Han berättar då att han övervägt att vara med i en upphandling utlyst av ett kommunalt bolag här i stan men insett att det enda som räknas är ett lågt pris. Och han ser ingen anledning att sänka sig ner på en skäms-nivå när alla hans övriga kunder betalar normalt fullpris. Jag kan bara instämma.
Ett par dagar senare kommer nyheten att tågföretaget DSB First, som bland annat kör lokaltågen i Göteborg, har ekonomiska bekymmer. Det visar sig att DSB First vunnit Västtrafiks upphandling att köra lokaltågen just för att man offererat lägst pris. Och nu riskerar bolaget att gå i konkurs. En massa anställda sägs upp men man lovar att inte tågtrafiken ska bli lidande. Då kan tilläggas att pendeltågtrafiken, i DSB First:s drift, under vintern varit under all kritik och knappt fungerat.
Även ambulanstransporterna i Göteborg har för ett tag sedan upphandlats och vunnits av ett företag som nu har svårt att leverera en fungerande service. Har tack och lov ingen erfarenhet och hoppas inte heller hamna i en sån akut situation.
Göteborgarnas tålamod är slut nu, på mygel, mutor och missförhållanden.
Lägst pris kan inte längre få vara det enda som styr vem som vinner en upphandling. Det bidrar inte till ett civiliserat samhälle. Ni som gör upphandlingar måste lyfta blicken. Annars kan det lika gärna kallas för nedhandlingar för det beskriver bättre vad det egentligen handlar om.
Facebook
Forward
LinkedIn
Twitter
Kommentarer
Skriv ny kommentar"We´re sitting on 40 tons of rocket fuel in a machine built by the lowest bidder in the country. There´s nothing to worry about."
- Citat ur "Armageddon".
Ja det är så tröttsamt med dessa upphandlingar där företag ser kommunikation som en kostnad och inte som en investering, där lågt pris går före nytta, där kortsiktighet går före långsiktighet, där budgetsnack går före samarbete och gemensamma mål.
Bra skrivet Gustaf!
Jag håller med dig fullständigt och värst är det när man dessutom ska bifoga en massa gratisjobb som i tex BRG:s fall. Men det känns som hela vårt samhälle har fokus på lågt pris, senast idag i GP så jämför de olika matkassar, en fylld med märkesvaror, en med EMV och en med lågpris, tänk vad kul om de gjort samma jämförelse med kvalité också, först då skulle det vara till nytta.
Hej
Instämmer till fullo. En nära bekant till mig driver ett städ- & fönsterputsföretag. Han säger alltid att han är chanslös i kommunens upphandlingar eftersom han betalar sin personal avtalsenliga löner.
Jag hoppas att du sett mina kommentarer på Twitter ang ditt inlägg. Se under www.twitter.com/A_Wennerberg
Mvh,
Anders Wennerberg
@anders wennerberg, jo jag följer med, toppen med en diskussion! jag återkommer inom kort... / g.
@Gustaf. Hör gärna av dig om du vill diskutera upphandling och/eller höra min syn på det. Har jobbat med det i 12 år, mest offentligt men även privat. Nu i branschorganisation (Swedish Medtech) och jobbar bl.a. med upphandling, från ett leverantörsperspektiv numera.
AW
Att upphandla något är säkert i grunden en sund och bra tanke. Men helt krasst verkar det ju som om ansvariga i offentlig verksamhet nästan uteslutande väljer leverantör med lägst pris. Och lägst pris är aldrig, eller väldigt sällan, kvalitet. Inte ens good enough. Faktorer som längst erfarenhet, störst, mest kreativ, högst miljömedvetenhet, bäst i test, jämlikast arbetsplats, bäst referenser och så vidare borde ju också ligga till grund i en upphandling (vilket det säkert gör ibland...)
Resonerar man i en upphandling på samma sätt som man resonerar när man ska göra viktiga inköp till sitt nyfödda barn? Jag tar den billigaste barnvagnen. Jag tar det billigaste skötbordet. Jag köper den billigaste barnmaten. Nej, skulle inte tro det. Så varför, varför väljer man att köpa in det som är billigast? Undrar man inte om det är något lurt? Gör man inte ett snabbt överslag i huvudet och funderar på hur det kommer sig att alla andra har ett högre pris?
Två av mina exempel är fundamentala delar av vårt samhälle idag, tågtrafiken och ambulanstrafiken.
Anders, förklara gärna hur man tänker när man sätter folks jobb eller liv på spel.
Visst skall lägsta pris vinna!
Problemet är dock att de upphandlar ett pris och inte en tjänst i tillräcklig omfattning. Upphandlingskompetensen är således det stora problemet.
Grunden till det är förmodligen att de inte känner till sin egen verksamhet.
Kraven på upphandlingen skall naturligtvis ställas så högt att man får den tjänst man behöver för sin verksamhet. För att kunna ställa tillräckliga krav måste man ha kunskap om vad som är viktigt och vad som behövs, en lista med bör och skall krav.
Det är den ena sidan av saken, och nu skall jag säga emot mig själv.
Problemet uppstår dock när man skall få in krav som är väldigt mjuka, till exempel att man trivs ihop med de personer man skall jobba ihop med.
Jag har själv valt leverantörer ur det sista urvalet som inte är billigast, men som tillför andra värden som tillit, flexibilitet och förståelse. Från dessa leverantörer har jag sett partnerskap som varat över långa perioder där man får ge och ta i relationen.
Att förneka att relationen i sig är viktig är att missförstå grovt hur vi människor fungerar.
Det här är inte helt enkelt och samtidigt är det det.
En upphandling av en kvalificerad tjänst kan inte upphandlas bara på pris! Det är min bestämda uppfattning. Visst kan man försöka hävda att man kan ställa upp s.k. obligatoriska krav (besvaras med ja eller nej) som säkerställer tillräcklig kvalitet men det är enligt mig omöjligt för denna typ av tjänst. Man kan inte avgöra ett företags prestation av en tjänst om man inte t.ex. vet vem som skall utföra uppdraget och bedöma denne. Referenser måste bedömas, inte besvaras med ett ja eller nej, tidigare kampanjer likaså etc. etc.
Bedömningskriterier måste alltså finnas med.
Att sedan titta på timpris är helt meningslöst. En klåpare med lågt timpris behöver förmodligen betydligt fler timmar än en duktig person med erfarenhet som kanske är 30% dyrare per timme. Totalkostnaden blir troligen lägre med den rutinerade och resultatet med största säkerhet bättre.
Det finns hur mycket som helst att säga om det här...
Jag förstår din/er frustration.
Skriv ny kommentar