Nya utbildningsmodeller som tar sina utgångspunkter i verklighetsnära problem

Under årtionden har kritik riktats mot att högre utbildning inte förbereder studenter för de krav som ställs i arbetslivet (Europeiska Gemenskapernas Kommission 2000). Inte sällan lyfts det fram att kunskaper och färdigheter från formell utbildning uppfattas som irrelevanta av arbetsgivare och att orsakerna till detta ska sökas i ett arbetsliv som är i kraftig förändring. Inom undervisning och pedagogik har intresset allt mer kommit att riktas mot att lärandesituationer bör utgå från problem som upplevs som verklighetsnära. Denna intresseförskjutning kan dels ses mot en bakgrund av en förändrad syn på kunskap och lärande, dels som en förskjutning i perspektiv på vilka kompetenser som kunskapsekonomi och ett förändrat arbetsliv kräver.

Den pedagogiska rörelsen mot vardagsproblem kan härledas till utvecklingen efter John Dewey (som myntade uttrycket ”learning by doing”), som innebar en perspektivförändring till att kunskap inte kan skiljas från de sammanhang i vilken den ingår. Dewey menade bland annat att utbildning i högre grad måste knyta an till individens vardagliga erfarenheter utanför skolan och att utbildning måste ”be based upon experience – which is always the actual life experience of some individual”.

För att förstå Deweys tankar om undervisning och vardagsproblem måste dessa ställas i relation till att den traditionella undervisningen mer eller mindre har misslyckats med att knyta an till verkliga problem samtidigt som skolans verksamhet endast är liten del av studentens hela livsvärld. Dewey påtalar samtidigt att skolan alltid måste ställa sig frågan om vilka kunskaper som är viktiga för individen i ett kommande arbetsliv.

Strävan efter det verklighetsnära inom utbildning avspeglas också i olika policy och styrdokument på nationell och internationell nivå. Ett exempel är argumentationen kring livslångt lärande, som betonar att människan inte enbart lär i formella utbildningssammanhang utan framförallt i informella och vardagliga sammanhang. I sin förlängning ställer detta krav på en omstrukturering av utbildningssystemet och en individ som lär på ett nytt sätt. Det nya arbetslivet kräver med andra ord en mer självstyrd arbetare som ständigt kan omdefiniera de nödvändiga färdigheter och kunskaper som behövs för att utföra ett arbete.

I relation till ett verklighetsnära lärande har det vuxit fram nya utbildningskoncept som Work Based Learning (WBL) och Problem Based Learning (PBL). Dessa inriktningar hävdar att de erbjuder utbildningsformer som bättre svarar mot det moderna arbetslivets krav på individen som självreglerande problemlösare. Ett gemensamt syfte för dessa ansatser är att överbrygga klyftan mellan teori och praktik och koppla lärande till vardagliga sammanhang. Vidare förenas de av en betoning på att skapa beredskap för förändring och en förmåga att ständigt kunna ”lära nytt”.

Mikael Nilsson
Utvecklingsansvarig IHM Yrkeshögskola
mikael [dot] nilsson [at] ihm [dot] se